Historik för dusa
- dusa, slumra = fornisländska o. fornnorska dúsa, hålla sig lugn, norska dūsa, stillna, i avljudsförh. till dåsa (dus-) o. medelhögtyska dôsen (daus-); jämför nyhögtyska dusel, halvslummer, o. lett. dusa, slummer; väl besläktat med dus 1, dusk och så vidare Ur grundbetydelse 'ryka, rök' (varom under dusk) har utvecklat sig den av att 'vara omtöcknad' o. d.; jämför likartad betyd.-utveckling under dum, döv.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.