Historik för koschnill
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- koschnill, Dalin 1850 med uttalet 'kåschnillj'; 1786: 'Skarlakansfärgen eller Cochenillen' = nyhögtyska koschenille (uttalat -ilje), av franska cochenille, av italienska cocciniglia eller spanska cochinilla, till forngrekiska kókkos, bär varmed färgas skarlakansrött, kärna t. ex. i granatäpplet, kådig kotte, testikel (möjligen av hypokoristiskt ursprung eller lånat från ett icke indoeuropeiska spr.). — Med den åtminstone förr vanliga biformen konsjonell, konschonell, J. G. Oxenstierna 1796: konsjonellen, jämför Dalin 1850, Nordiska Fam.-b. osv.; tidigare, 1784: concianelle, jämför Linné 1759: coccionellen; alltså i svenskan med oorganiskt n, antagl. föranlett av det senare n-et.
