Historik för rär
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- rär n., dialektord (i Götal. o. vissa trakter av Sveal.), könslem på hästar o. tjurar (enligt Rietz även på människor) = fornisländska o. fornnorska reðr n., norska rer, red(e), danska dialekt rær, rør; av okänt ursprung; av Torp Etym. Ordb. s. 521 tveksamt sammanställt med forngrekiska réthos n., lem med mera — Bohusl. rär o. östsvenska räder n. i betydelse 'pung, testiklar' beror på sammanblandning med ett annat, obesläktat ord, fornisländska o. fornnorska hreðjar f. plural, scrotum (ursprungligen om testiklarna), svenska dialekt räjer, forndanska rediesten, danska dialekt rædder, besläktat med anglosaxiska herðan plural, testiklar, vilket man sammanställt med fornhögtyska herdo, m., anglosaxiska heorða, om olika slags djurskinn, till urindoeuropeiska roten (s)ker-t, skära, i t. ex. latin cortex, bark, kork, scortum, djurhud, sköka, utvidgning av roten (s)ker i skära, latin corium, läder, tjock hud, och så vidare Till en annan dentalutvidgning av samma rot hör det med fornisländska o. fornnorska hreðjar likbetydande latin scrōtum (även nära besläktat med det medellågtyska schrôder, egentligen: tillskärare, som ligger till grund för familjen. Schröder; liksom också med de under skrot o. skrota anförda orden; se skrota).
