sju

Vad betyder sju?

1. räkneord
2. (i vissa sammansättningar) förstärkningsuttryck: sjudundrande, sjusjungande, sjusärdeles

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Uttryck och ordspråk relaterade till sju

Uttryck som innehåller sju

Efter sju sorger och åtta bedrövelser
Betydelse: Efter mycket bekymmer
Exempel: Efter sju sorger och åtta bedrövelser har landet fått en regering
Se ut som sju svåra år
Betydelse: Se hemsk ut
Exempel: Han såg ut som sju svåra år dagen efter festen
Sju resor värre
Betydelse: Mycket värre
Exempel: Den första filmen var dålig men uppföljaren var sju resor värre

Hur används ordet sju?

Den flygande fransmannen leder med över sju minuter före tvåan Oleksandr Kratov från Blekingeklubben Orion efter att ha krossat allt motstånd och vunnit med över minuten på torsdagens medeldistans.
Bland de tio bäst betalda stjärnorna var sju kvinnor.
Efter seger i första etappen körde hon i den gula ledartröjan i sju dagar.
Seriemördaren Mohamed Merah hann skjuta ihjäl sju personer runt staden Toulouse innan han själv dödades av polis.
Prodell kommer närmast från Åtvidaberg där han svarat för sju mål i årets allsvenska.

Historik för sju

1. sju, fornsvenska siu = forngutniska siau (jämför biaupa = fornsvenska biupa), fornisländska o. fornnorska sjau (i formellt avseende dunkelt), sjö, norska sjau, sju, forndanska s/ö, danska syv, av urnordiska *sebu(n) med bortfall av d framför u (jämför Bjur-, bäver) = gotiska sibun, fornsaxiska sioun, fornhögtyska sibun (nyhögtyska sieben), anglosaxiska seofon (engelska seven), av urgermanska *sebun (bevarandet av n i slutljud kan bero på ett *seouni-, nybildning efter t. ex. *fimfi, 5, se Brugmann Grundr. II. 2: 18 med litter. o. jämför tio; eller möjligen på inverkan från ordningstalet); jämför med bibehållet t salfrank, septun; av urindoeuropeiska *septm == sanskrit saptd-, forngrekiska (h)eptd, latin septem, forniriska secht n-, med motsvarigheter eller ombildningar i övriga språkfamiljer. - Sju i vissa stående uttryck brukades i Norden o. annorstädes som ett typiskt stort tal. Ex.: Då blir det sju torsdagar i en vecka. Jämför även: sju sorger och åtta bedrövelser, förr även: sju sorger och en nöd, efter Bib. 1541, Joh 5: 19: 'Vthaff sex bedröfvelse frelsar han tigh, och j then siwncle kommer intet ondt widh tigh'. Möjligen också i sjumilastövlar; jämför nedan. I vissa fall beror användningen därpå, att sjutalet hos somliga folk, t. ex. i Orienten, betraktades som heligt. - Sju för tu, t. ex. Ghronander 1649: 'säga sju för tu'; av samma slag som bot för sot, rätt och slätt, smått och gott, ur och skur osv.; jämför Asteropherus 1609: 'När han har itt glaas eller tw, vil iagh op-skrifua kannor siu', ävensom äldre nysvenska skrifva X för V, (ä.) danska scette x for u og seks for sju. - Om den sydsvensk svordomen min sju se sju 2. - Sjunde, fornsvenska, forndanska siunde (nydanska syvende är om-bildat efter syv) = fornisländska o. fornnorska sjaunde, sjunde, gotiska sibunda, fornsaxiska sitoondo, sibotho, fornhögtyska sibunto (nyhögtyska siebente), anglosaxiska seofoda (engelska seventh har ombildats efter seven), av urindoeuropeiska *septm-to- = sanskrit saptdtha-; utan avledning -t- däremot i latin septimus, forngrekiska (h)ébdomos, sanskrit saptamd- och så vidare - Sjuttio, fornsvenska siutlo, ombildning av siu-iighi = fornisländska o. fornnorska sjauligir, egentligen: sju tiotal; se för övrigt det analoga femtio o. tio: i gotiska dock ej sibun tigjus utan sibunte-hund (varom under tio). - Sjumila-s tö vi ar, t. ex. 1880, eller sju mil s-, t. ex. Gygnseus 1843, Topelius, Wirsén, efter nyhögtyska siebenmeilenstiefel, från sagan om Tummeliten. Om valet av räkneordet sju se ovan. - Sju s övar e, jämför folkboken 'Legenda eller een lijten historia om the siusoffuare' 1626 = danska syvsover, efter nyhögtyska siebenschläfer; egentligen: en av de 'sju sovarna' (jämför fornsvenska the hcelga Vif soffwara), som enligt helgonlegenden sovo i en bergshåla vid Efesus från år 249 till år 447 o. efter vilka sjusovardagen., 27 juli (nu Marta-dagen) uppkallats. I överflyttad bemärkelse redan 1649 från Växiö domkap.: 'Dn: (dvs. dominum, herr), Lundelium, dhen siusoffwaren och tidz-spillaren'. - Sjustjärna (vanligen i plural best. f. -orna), stjärnbilden Plejaderna (av vars hundratals stjärnor blott ett ringa antal äro synliga för blotta ögat), Bib. 1541 (i plur.), yngre fornsvenska siustierna God. Ups. G 20 = danska syvstjwrnen, efter nyhögtyska siebengestirn.
2. sju i den sydsvensk svordomen min sju är en i anslutning till sju l företagen eufemistisk ombildning av min själ av samma slag som nyhögtyska (bei) meiner sechse t. ex. Goethe efter sechs av seele.