Historik för spetsa sig på
- spetsa sig på, t. ex. Peringskiöld 1715, eller b e spets a s. p., efter nyhögtyska sich auf etwas spitzen, jämför medelhögtyska (sich) spitzen ds.; egentligen om sinnenas skärpning, jämför sen medelhögtyska sich in etw. spitzen, rikta sin uppmärksamhet på, o. äldre nyhögtyska uf kumber gespidzet, förutseende sorg eller bekymmer. Spetsbergen innehåller ej den svenska best. slutartikeln, utan har lånats från holländska Spitsbergen, med plur.-änd. -en; så kallat av de holländska upptäckarna på grund av de spetsiga bergstopparna på västra kusten.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.