Historik för veben
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- veben, svenska dialekt, murgröna, Västergötland enligt Rz, Linné 1751: vedbände, Convolvolus, Franckenius 1659: wijdbende om jordrevan, Glechoma, yngre fornsvenska vidhbænde n., murgröna, jordreva = forndanska vithbændæ detsamma, danska vedbend(e); jämför norska vibendel, vildkaprifol, anglosaxiska wudubinde (engelska wood-bine), åkervinda. Till vid- i vidja o. en avledning av band (i anglosaxiska av binda); i det anglosaxiska ordet ingår snarast substantiv ved (engelska wood). Därjämte liknande växtnamn till verbet vinda, slingra sig, t. ex. norska vi(d)vendel, vildkaprifolium (i svenska vri- genom anslutning till vrida), fornnorska viðvindill detsamma (i nyisländska: murgröna), anglosaxiska wiðowinde, åkervinda, samt de svenska växtn. på -vinda med betydelse Convolvolus m. m.
