Synonymer till älska

• 0. hysa kärlek till: älska någon;
     tycka mycket om: älska något;
     (ibland) ha samlag || -de

Uttryck med betydelsen älska

• Falla pladask för någon

  Betydelse: Bli blixtförälskad i någon; omedelbart tycka om någon eller något

  Exempel: "Hon föll pladask för sin nye kollega"

• I nöd och lust

  Betydelse: I med- och motgång

  Exempel: "De lovade att älska varandra i nöd och lust"

• Skänka någon sitt hjärta

  Betydelse: Älska någon; välja en partner

  Exempel: "Hon mindes dagen då hon hade skänkt honom sitt hjärta"

• Vara galen i

  Betydelse: Älska någon, något

  Exempel: "Hon var galen i honom; jag är galen i choklad"

• Vara glad i något

  Betydelse: Tycka om något

  Exempel: "Han är väldigt glad i hundar"

• Vara tokig i

  Betydelse: Vara väldigt förtjust i någon eller något

  Exempel: "Hon var tokig i godsaker"

1. Homofoba näthatare borde älska att se kvinnliga stjärnor spela fotboll.

   Hon har bankat in i spelarna att de ska älska och njuta av stunderna i centrum.

   Djurgården lyckades täta försvaret mot Halmstad och har dessutom Erton Fejzullahu som kommer att älska de ytor AIK kan bjuda.

   Det är inte svårt att älska någon som får en att framstå som en lyckad förälder.

   Efter en kortare invänjningsperiod lärde jag mig att älska de korta tightsen.

   Att vare sig älska hans musik besinningslöst eller kategoriskt avfärda den.

   Och The Guardian tycker att filmen är värd att älska som en svart komedi och en trots allt värdig kärlekshistoria.

   Det är ett utdraget glädjerus och Harris och Crowell verkar älska att dela scen.

2. Ska vi älska så ska vi göra det med tända ljus och pianomusik i bakgrunden.

• Betydelse: Hysa innerlig tillgifvenhet för en person, till exempel älska sina föräldrar, sina barn; äfven hysa kärlek för en person af annat kön; äfven hafva stark böjelse för något, till exempel älska spel, jagt.

  Synonymer: hålla av, tycka om, dyrka, avguda, tillbedja, förguda

1. älska, fornsvenska ælska, omhulda, omfatta, sluta sig till, älska = fornisländska o. fornnorska elska detsamma, danska elske, 'lieben', ett speciellt nordiskt ord, avlett av fornisländska o. fornnorska elskr, som hyser kärlek till (al), av *eliskr, ackus. *alskan, väl till urgermanska *alan, föda och så vidare (se alster, älas); jämför danska opelske, uppfostra, äldre danska elske paa dyr, föda upp. Alltså egentligen: uppföda, o. sedermera överflyttat på känslans område, alldeles som det till betydelse motsatta hata, som urspr, betyder 'förfölja'. De i fornsvenska förekommande äldre betydelserna uppträda stundom åtminstone på 1600-t. Då den nuvarande betydelse av älska tydl. utvecklats på nordisk botten, måste de nordiska språken ha egt andra uttryck för denna betydelse Ett sådant är fornisländska o. fornnorska frjá (dock ej uppvisat i fornsvenska) = gotiska frijôn, anglosaxiska fréo(g)an (se det etymologiskt identiska lånordet fria o. frände), varjämte möjligen redan i förlitterär tid något ord gått förlorat, som motsvarat antingen fornhögtyska liubên, liubôn (nyhögtyska lieben) eller avljudsformen anglosaxiska lufian (engelska love), till ljuv, lov 1, 2 och så vidare (fornsvenska liūva, göra bevågen, locka och dylikt, är ett speciellt fornsvenska denominativum till adjektiv liūver). — Den Herren älskar, den agar han, efter Ebr. 12: 6 (hvem . .); jämför Sal. Ordspr. 3: 12 (straffar). — Älskansvärd, se värd 1 slutet. — Älskare o. älskarinna i förbindelse vara ngns äldre och dylikt, nu blott (urspr, eufemistiskt) om illegitima förbindelser, i denna användning stundom redan under senare hälften av 1700-t., t. ex. Botin 1766; förr i betydelse 'älskade, trolovad o. d.', såsom ännu in på 1800-t., t. ex. Atterbom Minnen, Kolmodin 1831 (som övers, av latin sponsus), Almquist 1834: 'våra forna älskarinnors fläckfrihet'. Betyd.-växlingen synes ha försiggått vid mitten av 1800-t.; jämför Blanche 1865: 'hans älskarinna? Nej. Men jag älskar honom, tillade hon . . Ordet älskarinna är något misskrediteradt, även i Paris'. 'Älskare' i modern betydelse hette under 1800-t:s förra hälft ofta amant. Samma betyd.-förskjutning även hos danska elsker o. elskerinde samt franska amant; jämför under mätress. Den äldre betydelse kan i viss mån anses bevarad i teaterspr. förste älskare, första älskarinna. — Älskling, Gjörwell i brev 1774 (O. Sylwan En Stockholmskrönika s. 95): 'Riks-rådinnan Fersen var den enda, som ej kunde finna sig i det uttrycket: älskling' (i betydelse 'amant'; använt av Sotberg i hans övers, av Voltaires Zayre 1774), Thorild 1778 o. 1782 (: älsklinge), Lidner o. 1785, Kellgren 1792, Adlerbeth (älskare), J. G. Oxenstierna (älskande, älskare), Geijer 1809: 'mitt hjärtas älskling' (om sin fästmö), Tegnér 1823: 'En vän och älskling af Gustaf III'; sannolikt av Sotberg företagen nybildning (möjligen efter nyhögtyska liebling); till älskling såsom brottsling, ensling, odugling (vekling) till motsvarande adjektiv på -lig. — Älskog, fornsvenska ælskogher, ælskoghe = fornisländska o. fornnorska elsk(h)ugi, danska elskov, till älska o. håg; alltså med bortfallet h. Jämför om dylika bildningar under håg. I fornsvenska även om t. ex. Guds eller moderlig kärlek; sedermera i regel blott om könskärlek ('erotik'), nu vanligen med skämtsam anstrykning. — Det gamla vbalabstr. älskan kvarlever nu blott i sammansättning nitälskan (1619 osv.).