öl

Synonymer till öl

maltdryck, pilsner, bira, bir, bier, bärs, bärsa; lättöl, folköl, starköl, lager, porter, ale; ölflaska, ölglas, ölburk

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder öl?

1. en maltdryck;
  jämför lättöl, starköl || -et
2. flaska (burk, glas eller sejdel) med öl: vi beställde in fyra öl || -en;
  pl. =
3. (ålderdomligt ord, mest i sammansättningar) kalas, gästabud: gravöl, taklagsöl || -et el. -en;
  pl. =, best. pl. -en

Hur används ordet öl?

Överhuvudtaget sålde man större volymer av alkoholhaltiga drycker med öl och whiskey på pallplatserna efter sake.
De hade lurats till huset med löften och öl och cigaretter.
Enligt lagens förarbeten räcker det varken att en person luktar öl eller är salongsberusad för att ett omhändertagande ska bli aktuellt.
Men folk lallar omkring med öl och vin över hela festivalområdet utom just på den avspärrade platsen.
De har inte tid att dricka öl och gå på fotboll med representanter för byggbolag.

Historik för öl

öl = fornsvenska n., även: dryckeslag, gästabud (kvar i nysvenska, jämför nedan) = fornisländska o. fornnorska ǫl, danska öl, fornsaxiska alo-fat, ölfat, mholl. ale, medelhögtyska alschaf, ölfat, anglosaxiska ealu (engelska ale), av urgermanska *aluþ, jämför anglosaxiska genitiv ealoð, fornisländska o. fornnorska ǫldr (genitiv oldrs), öl, dryckeslag, fornsvenska dativ plural öldum, ävensom finska lånordet olut, öl, som är lånat från urgermanska eller baltiska spr.; motsvarande litauiska alùs, fornslaviska olŭ, vilka stundom betraktas som urgermanska lånord, (jämför i så fall motsvarande förhållande vid malt, medan omvänt humle lånats från slavo-baltiska spr.). Alltså ett samgermanskt ord, liksom också t. ex. malt o. vört. Besläktat med latin alūmen (se alun), möjligen, med författare Ark. 7: 166, av *alusmen, till urindoeuropeiska *alus, även i fornisländska o. fornnorska ǫlsaðr, mätt av öl, vid sidan av ǫlvaðr; jämför även K. F. Johansson Beitr. z. griech. Sprachk. s. 135. leur. *alut, *alus synas ha betecknat ett jäs- eller garvämne, varefter drycken uppkallats. — Beträffande övergången av urgermanska nomin. *aluþ till *alu (med bortfall av þ i slutljud) se ett likartat fall under hjälte. — Förr ofta i sammansättning med betydelse ’drinkare, fyllbult’ såsom ölholk, -hund (motsvarande i fornsvenska o. äldre da.), -påse, -so, -svin, -säck, -tratt; andra likbetydande, särsk. under 1600-t. ytterst vanliga bildningar uppräknas under fyllbult. — Sedan fornsvenska tid för övrigt vanligt i sammansättning i betydelse ’gästabud’, t. ex. barnsöl (= fornsvenska = svenska dialekt, danska barsel), gravöl (fornsvenska gravaöl), slåtteröl, taklagsöl, svenska dialekt brötöl (vid linbråkning), flyttöl, handtaks- o. jaköl (vid trolovning), kyrkegångsöl (körre-, motsvarande i äldre svenska o. i fornsvenska kyrkiogangsöl), liköl, sporröl (hästridning med välfägnad, då brudgummen hämtas till bröllopet, väl nu †), välfariöl, och så vidare dialekt, bröllopsfest i brudens hem, ystöl, är(v)esöl (vid begravning, fornsvenska ærvisöl), fornsvenska bruþlöpsöl, giftaröl (i samband med brudens bortgivande o. bröllopet, jämför finnl. dialekt gåvöl, trolovning) med flera, jämför fornisländska o. fornnorska jóladrykkja och så vidare (se jul slutet); samtliga syftande på gästabud av mera officiell natur, varvid drickandet ursprungligen hade religiös innebörd. — Lära eller visa någon, var David köpte ölet, lära någon veta skäms, Celsius 1720 och så vidare, även i dialekt, motsvarande i norsk-danska o. danska, efter lågtyska wisen wor Bartel de mostert halt, nyhögtyska zeigen wo Bartel most holt ds.; dessutom i norsk-danska ’han ved hvor David kjøbte øllet’, om en slug person, motsvarande nyhögtyska ’er weiss, wo Bartel most holt’ ds.; en förmodan om orsaken till att nyhögtyska Bartel i nordiska språk utbytts mot David se Falk Sprogets visne blomster s. 32; för övrigt av trots framställda tolkningar dunkel upprinnelse; se närmare Hjelmqvist Förn. o. familjen, s. 24. — Ölbärma, allmänt götal. dialektord, öldrägg, (under)jäst, i äldre nysvenska hos I. Erici o. 1645 o. ännu Lindfors 1824; till svenska dialekt bärma, 1637, 1640, Grubb 1665, för övrigt mest i syd- o. västsvensk källor t. ex. Weste 1807, O. Hansson 1884 = danska bærme (förr även barm), norska berm, från medellågtyska berm, barm (varifrån nyhögtyska bärme) = anglosaxiska beorm(a), av urgermanska *berma(n)-, till urindoeuropeiska bher i latin fermentum, jäsningsämne, besläktat med latin ferveo, sjuder, mir. berbaim, kokar, och så vidare, o. avlägset även med brygga 1. Betyd.-paralleller se under göra. Drägg, jäst o. götal.-dial. gär(d) = danska gær (äldre danska gierd), fornisländska o. fornnorska gerð (se göra o. Tilläggen) äro däremot inhemskt nordiska ord. — Ölost, K. Stobaeus 1725, Linné 1735 och så vidare, Blanche 1864: ’ölost är nog bra, men inte gör den många menniskor glada’; synes försvinna på 1880- o. 90-t., då rätten redan var åtminstone sällsynt; utan direkta motsvarande i andra språk — En liknande rätt betecknas med ölsupa, Rudbeckins o. 1635 till verbet supa i den äldre betydelse 'äta soppa' ('supa kål, ärter' osv.), bildat som nattblacka, nötväcka, dalsänka, slängåka, åkertäppa osv.; åtminstone förr även ölsoppa t. ex. Dalin 1853; jämför också I. Erici o. 1645: öölsöpe. I danska i stället øllebrød av øl og brød, liksom smørebrød av smør og brød; jämför svenska tomtebolycka av tomt- och bolycka. — Om ett annat urgermanska ord. 'öl' se bir. Greker o. romare sakna däremot (inhemska) beteckningar: möjligen ha sådana fallit i glömska, sedan de blivit bekanta med vinet. Latin cer(e)visia Plinius m. fi. kommer från keltiska språk, som för övrigt ha flera inhemska beteckningar för 'öl'. Trak.-fryg. brũton, broũtos beteckna en av korn beredd dryck; urbesläktat med brygga. Fornslaviska pivo betyder egentligen 'dryck', till urindoeuropeiska pi dricka (jämför forngrekiska pī́nō osv.), liksom t. ex. franska froment, vete, o. svenska korn egentligen 'säd' i allmänhet. Om bekantskapen med ölet (eller någon motsvarande dryck) sträcker sig till indoeuropeisk tid, är ovisst; dock tyder ett o. annat därpå (jämför t. ex. det urgamla ordet drägg).