Historik för -synt
- -synt i bok-, fram-, klar-, kort-, lång-, när-, skarp-, svag-, sällsynt hör till stammen i syn. Enligt Tamm Avledn.-änd. hos svenska adjektiv s. 64 skulle de alla, utom sällsynt, närmast vara avledda av substantiv syn o. alltså bildade såsom -bent, -hynn (se särsk. d. o.), -lynt, -mynt, -näst, -sint. Emellertid böra de i stället snarast betraktas som stelnade neutralformer (möjligen påverkade av gruppen -bent och så vidare) av fornsvenska adjektiv syn, synlig, uppenbar (även: som synes rimlig) = fornisländska o. fornnorska synn, uppenbar, norska syn, synlig, framsynt (jämte synt o. synsk; jämför danska synsk, framsynt) = gotiska anasiuns, synlig, medellågtyska sune, synlig, klar, anglosaxiska gesiene, synlig, jämför ofris. siinig, som ser bra; av urgermanska *se(g)wni- (se syn, sällsynt o. sällsam slutet). Sällsynt hör till fornsvenska sialdsyn, till syn i dess passiva betydelse: som ses; framsynt till fornsvenska framsyn, till syn i den i norska bland annat uppträdande aktiva betydelse Efter mönstret av framsynt, äro kort-, lång-, närsynt och så vidare bildade. Jämför härtill även Lindroth Adjektivering af particip s. 109, no.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.