Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?
Vad betyder räffla?
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Hur används ordet räffla?
subst.
Fotnot: En kannelyr är en lodrät räffla på t ex en kolonn eller ett stolsben.
verb
Det svåraste med att göra egna chips är att lyckas räffla potatisen så att det ser snyggt ut.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Historik för räffla
- räffla eller reffla, substantiv, Ekeblad 1651: refflor (på bössa); 1745 och så vidare = danska rifle, från lågtyska riffel, fåra; till lågtyska verbet riffelen, reffla, varav svenska verbet räffla, reffla (jämför nedan) o. nyhögtyska riefeln, riffeln, motsvarande anglosaxiska geriflian, rynka (engelska rivel); en bildning till riva (se d. o.). Annorlunda beträffande det långivande språket Tamm Gr. s. 24. — Formväxlingen i svenska beror på olika ljudutveckling i olika dialekter eller, i fråga om ä-formen, på ljudsubstitution. — Härtill: räffelbössa, förr: rif(f)la-, 1647 och så vidare, räfla- (refle-), t. ex. Linné 1732 = danska riffelbøsse, jämför engelska rifle detsamma (egentl.: 'rifled gun'). Förr även: riflade (C. C:son Gyllenhielm) eller räflade (1708) bössor (eller rör).
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Liknande ord till räffla
räffla i sammansättningar
Rösta på användares bidrag
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Nästkommande ord
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Rune
Nordiskt namn som sannolikt är en maskulinform av namnet Runa, vilket är en kortform på namn som inledes med Run-: hemlighet.
Gudrun
Nordiskt namn som består av betydelseelementen gud och hemlig visdom.
Besläktade namn: Runo, Runa, Guje
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs räffla?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en räffla | räfflan | räfflor | räfflorna |
| genitiv | en räfflas | räfflans | räfflors | räfflornas |
| aktiv | passiv | |
|---|---|---|
| grundform | att räffla | att räfflas |
| nutid | räfflar | räfflas |
| dåtid | räfflade | räfflades |
| supinum | har|hade räfflat | har|hade räfflats |
| imperativ | räffla | |
| particip | ||
| presens | räfflande | |
| perfekt | en räfflad ett räfflat den|det|de räfflade | |