Historik för sakramenskad
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- sakramenskad, äldst utan -d, t. ex. Dombok 1647: 'en Sakermenska koona', Växiö domkap. 1682: 'den sackermenska konan', och så vidare långt in på 1800-t. (t. ex. C. F. Dahlgren, jämte -ad); med -d(t), t. ex. Bellman: 'Den flickan hon är sakramentskadt söt'; förr även sappermen(t)ska, t. ex. Envallsson, Wadman, -ad Zedritz 1862; till sakrament, i anslutning till de förr brukliga bedyrandena vid de heliga sakramenten; med eufemiskt -pp- såsom i äldre svenska sapperment, svenska dialekt vass s(l)apperment osv.; väl ytterst från det åtminstone förr ävenledes i eder använda franska sacrement, jämför även de franska eufemismerna sapremâtin, sapre-bleu (sacredieu), sapristi (sacristie) och så vidare Med avseende på ändelsen jämför svenska elemenskad, förbanskad.
