Historik för slod
- slo(d), svenska dialekt, m. o. n., hop, mängd, följe, slödder, äldre nysvenska slö, slödder, t. ex. Wallenius 1682, U. Hiärne; jämför Atterbom: 'Nu skall man tro, den slon kan jubilera' = norska slöd f., flock, följe, även slode f., slarvig o. långsam kvinnsperson; av samma stam som svenska dialekt slö (av *slöd), vinterväg, egentligen: där man släpar timmer, fornisländska o. fornnorska slöd, släpväg, och så vidare, avljudsform till svenska dialekt släda, driva; se närmare sladd 3, slosill, slör 1. Med avseende på betydelse 'pack, slödder' jämför betyd.-utvecklingen hos följe.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.