Synonymer till snus

• 0. finmalen tobak som läggs i mun eller inandas genom näsan;
     fint som snus (vardagligt ord) jättefint || -et;
     -er

Uttryck som innehåller snus

• Fint som snus

  Betydelse: Väldigt fint, väl ansett

  Exempel: "Det är fint som snus att bli inbjuden till Nobelfesten"

0. Att EU skulle säga blankt nej till den svenska önskan att exportera snus är ingen överraskning för läsaren av dessa sidor.

   Regeringen har givit upp försöken att få EU att häva förbudet mot att sälja snus i övriga EU.

   Men i förhandlingarna med övriga länder har regeringen nu fått stöd för att EU inte ska få något inflytande över innehållet i snus eftersom det inte får säljas utanför Sverige.

   Enligt Sellbom har händelsen sin upprinnelse i de ligor som reser med bland annat Eckerölinjen för att köpa snus och som ofta upplevs som störande av andra gäster på bussen.

   Regeringen hävdar att den fortsatt driver att exportförbudet för snus till övriga EU ska bort.

1. snus, 1727: 'starckt hufvud-pulver eller snus' = da.; antingen deverbativt av snusa eller ellips för äldre snustobak 1644 = äldre danska snustoback (med verbalt första led; se för övrigt snusa). — I äldre nysvenska även uttryckt med snufva eller snuftobak (se snuva). Bland annat dessa synonymer göra det högst osannolikt, att snus, såsom ofta antages, egentligen är en lågtysk form för nyhögtyska schnauze, snut, nos. - I vissa dialekt även näsatobak. — Snusförnuftig, Aftonbl. 1841 (-het), Dalin 1853 = danska, väl till lågtyska snus, snut = boll. snoes, besläktat med snut; jämför till bildning o. betydelse näsvis; dock folketymologiskt anslutet till snus, varigenom ordet fått en anstrykning av betydelse 'person med kälkborgerliga vyer', j Förr även snusförståndig t. ex. Wingård 1846. - Snushane, numera föga br., (ung) oförskämd glop, o. 1629: snuss-haan, 1642: en ung snutzhan, Chronander 1649: snusshane, Modée 1741 (1738): snushane, o. i yngre tid t. ex. Blanche, G. A. Adlersparre (Albano) Skizzer 2: 71 (1850), Dalin 1853 = norsk-danska snushane, som söker utforska andra (anslutet till snuse, vädra), i äldre danska: skrävlare, lågtyska snushan, glop, holländska snoeshaan, skrävlare, till medellågtyska snusse, snutse, snut (ett lågty. lån från nyhögtyska schnauze), o. lågtyska snus detsamma, motsvarande nyhögtyska schnauzhahn i samma betydelse till schnauze', enligt Grimms Wb. urspr, namn på kalkonen, varav sedan bildh: stolt o. skrytsam person. Jämför under sladderhanc. — Snusmumrik, vardagligt, egentligen: person vars näsa är snusig, sedan som nedsättande beteckning i allm., svenska dialekt även -momrik, med samma avledning som svenska dialekt dumrik, dum person, efter nyhögtyska dummerich; jämför nyhögtyska wuterich, rasande person (äldre mhty,. wuoterich 1100-t.), efter personn. såsom Dietrich, Friedrich, Heinrich.