Historik för tåp
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- tåp, t. ex. Almquist 1840 = norska taap n., jämför tåpa f., om kvinnor, 1788, norska taape m., danska taabe, adjektiv tåpig 1739, äldre nysvenska tåperi o. 1585; med samma avljudsstadium som fornisländska o. fornnorska tǽpr, rädd att komma nära, svenska o. norska dialekt täpa, lätt beröra, norska tæpla, treva på; i avljudsförh. till medellågtyska tappen, treva, svenska dialekt tappla detsamma (se tapp). Grundbetydelse är alltså: en som famlar eller trevar. Jämför Noreen Sverige etym. s. 72. En hypokoristisk form härtill är svenska dialekt tabb(e), tölp, dumbom; om äldre nysvenska tåfsa, fjantig kvinna, se tossa 1 slutet. — Jämför tep.
