Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Vad betyder vätte?

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Hur används ordet vätte?

  1. Det gulnade gräset vätte mina strumpklädda anklar.

    Hon vätte på pekfingret och började bläddra bland de gråvita papperna.

    Walter gick fram till strykbrädan och hämtade presstrasan som han vätte i kallt vatten.

    Käkarna rördes konvulsiviskt och när han såg att den stora björnen försökte tugga på tyget vätte han det på nytt och kramade vattnet in i mungipan på den.

    Innan hon började sopa vätte hon borsten för att det inte skulle yra opp damm på bakbordet och i de rena bunkarna som Tora hade satt fram.

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för vätte

  1. 1. vätte eller vätt, tomte, underjordiskt väsen och dylikt, i äldre nysvenska (t. ex. L. Petri) o. svenska dialekt även vätter (-e-) m. plural, vättrar, ävensom (i nordsv. mål) vit(t)er, fornsvenska væt(t)er f., plural -ir, vätte, t. ex. 'skalt thu ey thro vppa tompta gudha ælla oppa waettir', varelse, väsen, särsk. om ond varelse (även vætta f.) = fornisländska o. fornnorska vǽttr o. vítr f., norska vett, vitt, vetter f. (även godvetra), äldre danska vætte, gotiska waíhts f., ting, fornsaxiska wiht detsamma, medellågtyska wicht, väsen, holländska (n.), skälm, litet barn, fornhögtyska wiht (m. o. n.), ting, person (nyhögtyska wicht m., jämför bösewicht, bov, o. wichtelmännchen, tomte), anglosaxiska wiht (f., n.), ting, vätte (engelska wight, whit); jämför fornsvenska vætta i förbindelse litit, nokot, något litet och så vidare, ække (ænkte, ikke, eigh) vætta eller vætte, icke ett grand, alls intet, motsvarande svenska dialekt int(e) eller lite vätt(a), vättana, väTtans, vättandis (huvudsakligen i norrl. o. finnl. mål), fornisländska o. fornnorska ekki eller nǫkkut vǽtta, norska ikkje eller lite vetta, äldre danska ei vætte; yngre fornnorska vætt n., ting, norska vett detsamma, fornisländska o. fornnorska vǽtr n., väsen med mera, gotiska ni-waíht(s), intet, nyhögtyska nicht(s), engelska not och så vidare (varom närmare nit 2); av urgermanska *wehti- resp. *wehta-; jämför fornslaviska věstĭ. ting, sak (som dock möjligen lånats från urgermanska spr.). För övrigt, trots framställda förmodanden, utan antaglig anknytning; se även vittra. — Till betyd.-utvecklingen 'ting, sak' > 'andeväsen' jämför t. ex. fornfranska males choses, onda andar (till chose, sak); i båda fallen av eufemistiskt ursprung. — Om den västnord. övergången é till ǽ se Kock Ark. 14: 243 o. författare Stud. tillegn. Es. Tegnér s. 241; om i-vokalen Kock Sverige ljudhist. 1: 135 f. (jämför även under stätta). — I vissa svenska dialekt (t. ex. västg.) även om den sjukdom som man får, om man ser eller blir sedd av en vätt(e); jämför likartade fall under älva 2. — Vätteljus (vätta-), dialekt, ett slags försteningar (belemniter) = norska vetteljos, lyktgubbe, äldre danska vættelys, belemnit. — Vättasmed, dialekt, en insekt, Cerambyx, timmerman (i väggar). — Vättarna kallas i vissa dialekt även de underjordiske.
  2. 2. vätte, lockfågel, se vette.

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är hinta en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Olga

    Rysk variant av det nordiska namnet Helga: helig eller vigd åt gudarna.

    Helga

    Femininvariant av det nordiska namnet Helge som betyder helig eller vigd åt gudarna.

    Besläktade namn: Helle, Hella, Elga

    Mest sökta

      Hur böjs vätte?

      substantiv
      singularplural
      obestämd formbestämd formobestämd formbestämd form
      nominativen vättevättenvättarvättarna
      genitiven vättesvättensvättarsvättarnas