Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Vad betyder veder-?

    1. (i sammansättningar) egentlig betydelse: mot-, åter-

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Vill du föreslå ett nytt ord eller rapportera ett fel?

Historik för veder-

  1. veder- i den del sammansättning = fornsvenska vedher, biform till preposition o. adverb vid (se d. o.); i andra från de etymologiskt identiska tyska motsvarigheterna: — Vederbör, pres., fornsvenska vidherbör = forndanska vedherbør, danska vederbör, är tillbörlig, bör ske eller förekomma o. d.; med annan preposition fornsvenska bör til o. tilbör; vartill svenska tillbörlig o. vederbörlig. Inhemskt nordiska bildningar. Det ymniga bruket av part. vederbörande förlöjligas av Dalin i Arg. II nr 48 (Sverige Vitt.-samf. s. 446). — Vederdeloman, fornsvenska viþerdēloman, till viþerdēla, tvist, till dēla viþ, tvista med (även mæþ), se delo. — Vederdöpare, religiös sekt under reformationstiden, som förkastade barndopet o. förnyade dophandlingen, efter nyhögtyska wiedertäufer, till wieder, åter (= veder- o. vid 1). I äldre svenska även vederdop = nyhögtyska wiedertaufe. — Vederfaras, fornsvenska vidherfara(s) = danska vederfares, efler medellågtyska wedderfaren = nyhögtyska widerfahren, egentligen, såsom i fornhögtyska widarfaran: gå eller fara emot. — Vederfås, fornsvenska viþerfās, tillfriskna, till fāys vidher (se verbet få), — Vedergälla, fornsvenska vidhergiælda = äldre danska vedergielde (nydanska i stället: gengælde), från medellågtyska weddergelden, egentligen: gälda eller betala som motprestation. — Vederhäftig, fornsvenska vidherhæftogher 1497 och så vidare, som har något att våga eller förlora, som har något att ansvara med, betrodd och dylikt = danska vederheftig, väl efter tysk förebild, egentligen: som duger som borgen, jämför nyhögtyska haften, bl. a: prestera (1400-t.), till fornhögtyska haft och så vidare, fastsittande, bunden (se häfta 1). — Vederlag, fornsvenska viþerlagh = danska vederlag, från medellågtyska wedderlach, egentligen: vad som lägges som ersättning. På 1500-t. även: gemenskap. — Vederlike, fornsvenska viþerlīke, jämför līker viþ, lik med. — Vederlägga, i betydelse: uppvisa oriktigheten av en annans åsikt, från nyhögtyska widerlegen (i danska i stället: gendrive, modbevise), egentligen: framlägga (bevis) emot; i äldre betydelse av 'ersätta' under 15- o. 1600-t. samt i fornsvenska vidherlæggia = danska vederlægge, efter medellågtyska wedderleggen (se vederlag). Alltså ett bildlig uttryck av samma slag som t. ex. gendriva (ett påstående). — Vedermöda, fornsvenska vidhermödha (ej i da.), från medellågtyska weddermôde, till wedder, emot, jämför svenska motighet och dylikt — Vedernamn, fornsvenska viþernamn = äldre danska vedernavn (nu øgenavn, tilnavn); jämför fornisländska o. fornnorska viðrnefni n., ävensom det likbetyd. við(r)kenning. Samma slags bildningar äldre svenska vedertecken, kännemärke, L. Petri, Bib. 1541 och så vidare — Vedersaka, förneka och försaka, avstå från, båda i NT 1526 o. Bib. 1541, en som det synes svensk bildning, se för övrigt försaka, som förr hade båda betydelse — Vedersakare, L., Petri, efter nyhögtyska widersacher (tidigare 1400-t.), ombildning av medelhögtyska widersache = fornhögtyska widarsahho (även: geginsahho), anglosaxiska wiðersaca detsamma, fornsaxiska wiðarsaco, bov, till sak i betydelse '(rätts)tvist' o. urgermanska verbet *sakan, tvista; se föregående o. försaka. — Vederstygglig, fornsvenska vidherstyggeliker = danska vederstyggelig, till fornsvenska vidherstyggias, känna avsky för, jämför fornisländska o. fornnorska styggjast við e-u ds.; se stygg. Förr även vederstygg L. Petri och så vidare — Vedervärdig, L. Petri i den nu obr. betydelse 'stridande emot', från medellågtyska wedderwerdich = nyhögtyska widerwärtig (varifrån äldre nysvenska vedervärtig t. ex. Agneta Horn som normalform), till medellågtyska wedderwert, fornhögtyska widarvert, -wart, motsatt, fientlig, till wedder och så vidare, emot, o. fornsaxiska -werd, -ward, fornhögtyska -wert, gotiska -wairþs, egentligen vänd (åt), riktad; alltså ursprungligen: vänd emot; se för övrigt invärtes o. vart 1 ävensom varda. I äldre nysvenska även sbst,,: motståndare. — I äldre nysvenska dessutom stundom veder-, där nysvenska har vid, t. ex. vederbränd (i gamla bibelövers.), nysvenska vidbränd (jämför dialekt ve-).

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Rösta på användares bidrag

Är hinta en bra synonym till ordet tipsa?

Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.

Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.

Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Rune

    Nordiskt namn som sannolikt är en maskulinform av namnet Runa, vilket är en kortform på namn som inledes med Run-: hemlighet.

    Gudrun

    Nordiskt namn som består av betydelseelementen gud och hemlig visdom.

    Besläktade namn: Runo, Runa, Guje

    Mest sökta

      Mer innehåll nedan
      Fortsätt scrolla