Historik för vend
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- vend, plural ven der, folkslagsnamn, motsvarande fornsvenska vind, fornisländska o. fornnorska vindr o. vinder plural, fornhögtyska winid (nyhögtyska wenden plur.), anglosaxiska vinedas plural, Tacitus: veneti plural, Plinius: vendi; av trots framställda tolkningsförslag okänd härledning (jämför författare Etymologiskt Bemerk. s. IX). Från tidigt urgermanska *Weneð- kommer det finska lånordet Venät (Venää, Venäjä) som beteckning för Ryssland. Om Vendes i den svenska konungatiteln se under göt 1.
