Synonymer till slå

• 1. tvärslå, bom;
     fastsydd tygremsa || -n;
     -ar
• 2. se ormslå || -n;
     -r
• 3. utdela slag, smälla (till), banka med mera: slå någon i ansiktet, slå på porten;
     slå gräs, en äng meja;
     björnen slår får dödar;
     slå fienden besegra;
     filmen slog gjorde succé;
     det slog mig jag kom (plötsligt) att tänka på;
     slå i en katalog eller dylikt bläddra, leta
  4. (med försvagad betydelse, ungefär = göra) slå en bro över, slå läger, slå larm, slå dank (göra ingenting), slå följe, slå en kullerbytta, slå en knut;
     linda, svepa: slå ett snöre om, slå armarna om;
     hälla: slå vatten i ett glas
  5. röra sig (rytmiskt): hjärtat, vågorna, seglet slår
  6. klämta: klockan slår
  7. lärkan slår (sin drill);
     gäddan slår (i vassen) plaskar till
  8. (i fasta förbindelser) slå sig 1 göra sig illa 2 bli skev: dörren har slagit sig;
     slå an (även) göra intryck;
     slå av sig (om dryck) förlora smaken, bli avslagen;
     slå igenom bli känd, lyckas;
     slå i (bland annat) lura i (någon en lögn);
     slå in (bland annat) visa sig sann: drömmen slog in;
     slå om (bland annat) ändra sig: vädret slog om, han slog om och blev nykterist;
     slå runt (bland annat) festa, svira;
     slå till (bland annat) (snabbt) bestämma sig;
     slå upp (bland annat) 1 bryta (en förlovning) 2 öppna (en flaska, en bok) 3 hälla upp (ett glas) 4 ge stort utrymme åt i en tidning: slå upp en nyhet;
     slå ut (bland annat) 1 besegra (i utslagstävling), knocka 2 hälla ut, spilla 3 fördela (kostnader) 4 (om blommor, blad) komma fram ur knopp, (om utslag och dylikt) framträda 5 ge till resultat, utfalla: försöket slog väl ut;
     slå över 1 gå över det lodräta läget när man står på händerna eller gör simhopp på huvudet 2 reagera överdrivet eller felaktigt 3 förändras hastigt och drastiskt: ngt slår över i sin motsats 4 ändra, byta radio-, tv kanal eller dylikt: slå över till tv 2 || slår, slog, slagit, slagen

Uttryck med betydelsen slå

• ett kok stryk

  Betydelse: En omgång stryk

  Exempel: "De förtjänar ett kok stryk så som de beter sig"

• gå och gömma sig

  Betydelse: Ha blivit överträffad och har därför inte ha något att skryta om längre

  Exempel: "En mil på två timmar? Han kan gå och gömma sig, jag sprang en mil på en trekvart"

• Göra mos av någon

  Betydelse: Besegra någon överlägset; slå någon gul och blå

  Exempel: "Tyskland gjorde mos av Brasilien i VM-semifinalen; han sa att han skulle göra mos av mig"

• göra slarvsylta av någon

  Betydelse: Slå någon fördärvad; besegra någon grundligt

  Exempel: "Han hotade att göra slarvsylta av dem; landslaget gjorde slarvsylta av motståndarna"

• kröka ett hår på någons huvud

  Betydelse: använda något som helst våld

  Exempel: "Om du så mycket kröker ett hår på hans huvud är det slut med dig"

• Lappa till någon

  Betydelse: Slå någon

  Exempel: "Jag hade lust att lappa till honom"

• något går som tåget

  Betydelse: Något går väldigt bra

  Exempel: "Hans nya bolag går som tåget"

subst.

1. Det var en riktigt stor ormslå han fick syn på inne i skogen.

• Betydelse: Anordna uppbyggandet af om broar.

  Synonymer: bygga, uppbygga, uppföra, timra, anlägga, lägga

• Betydelse: Slå, brukas allmänt i talspråket för Gjuta.

  Synonymer: hälla, gjuta, ösa, uthälla, utgjuta, utösa, utslå, spilla, skvätta

• Betydelse: Häftigt drifva handen eller någonting, som dermed hålles, emot ett föremål; äfven med handen, med käpp eller annat tillhygge, drifva till en menniska eller ett djur.

  Synonymer: bulta, klappa, knacka, knostra, dunka, dänga, daska, smiska, smäcka, knöla, prygla, piska, gissla, basa, bastonera, spöa, stupa, risa, plagga, stuta, rappa, hudflänga, hudstryka, kåkstryka

1. 1. slå, verb, fornsvenska slā (imperfekt slō, yngre slōgh), även: slå ihjäl, dräpa, såsom ännu i gamla bibelövers.: 'slå allt det som lefvande är' = nya övers, 'dräpa' (1 Mos. 8: 21) = fornisländska o. fornnorska slá, danska slaa, gotiska, fornsaxiska, fornhögtyska slahan (nyhögtyska schlagen, med g från andra verbformer, för äldre schlahen, ännu hos Luther), anglosaxiska sléan (engelska slay, slå ihjäl), av urgermanska *slahan, till en urindoeuropeiska rot slak; jämför forniriska sligim detsamma av en växelrot på urindoeuropeiska -g. — Icke veta vad klockan är slagen, motsvarande i danska o. nyhögtyska - Slå i betydelse 'hälla, ösa', redan i fsv.; ej i danska eller nyhögtyska Härtill uttryck slå vatten på gåsen, Grubb 1678; likartat uttryck i engelska (on the duck's back). - En tanke slår mig, jämför engelska a thought strikes me; ävensom a thought occurs me, egentligen: löper mot mig, svenska det faller mig in, nyhögtyska ein gedanke schiessl mir durch den kopf. — Slå blå dunster i ögonenpåfolk, motsvarande nyhögtyska jemandem blanen dunst uor-machen, med likn. uttryck i en mängd språk t. ex. danska stikke en blaar i 0jnene, engelska cast a mist before a person's eye osv.; ofta i stället med ord för 'sand', 'stoft', t. ex. danska, nyhögtyska (sand), engelska (dust), franska (poudre), latin pulverem ob oculos aspergere, det senare väl från något stridsknep. Jämför Luther: er machet ihm ein geplerr vor die Augen (till geplerr, ögonförbländning). — Slå alarm, Var. rer. 1538: slåå alarmen-, bildlig 1801; efter nyhögtyska alarm schlagen. — Slå dank, se dank 2. — Slå följe har möjligen uppkommit genom misstydning av följeslagare (från o. 1640), en utvidgning av fornsvenska fylghislaghi, till lag 2 o. lägga (jämför fornsvenska sicengalaghi, sängkamrat, osv.), nysvenska följeslage, som man under 1800-t. med ringa framgång sökte återuppliva; jämför under undersåte. Jämför dock uttryck ss. slå sig i slang med och dylikt — Slå huv u det på spiken, se spik. — Slå någon på fingrarna, i bildlig betydelse: beslå med fel eller misstag, t. ex. Kolmodin Qv.-sp.; väl från skolspr., med syftning på magisterns linjal eller dylikt — Slå på stort, förr även: slå stort på t. ex. Dalins Arg. = danska slaa stort på, jämför medellågtyska upslän, ge ut pangar, leva stort. — Slå sig, om fuktighet = danska slaa sig, motsvarande nyhögtyska sich beschlagen; jämför svenska dialekt slaga, snöslask, norska slagen, fuktig, vartill norska slag-na, nyisländska slagnast, bli fuktig, motsvarande svenska dialekt slängna detsamma — Slå sig på (t. ex. att dricka), motsvarande i norska, men ej i danska (där: slaa sig til drik). Jämför fornsvenska: the mykit slås i ofdrykkio. — Slå sig till, sälla sig till, förena sig med, redan i fornsvenska = norsk-danska slaa sig til (danska slaa sig paa et parti), motsvarande nyhögtyska sich zu einer parlei schlagen. — För övrigt ha flera förbindelse med slå tyska förebilder, t. ex. slå av på en vara, slå in på. Sverige slå an på, göra ett sympatiskt intryck på och dylikt, i danska blott i adjektiv anslaaende, har däremot ingen direkt motsvarande i nyhögtyska, men utgår ytterst från tyska anschlagen, slå emot, jämför etwas schlägt bei einem gut eller schlecht an o. etwas schlägt an, något har vederbörlig verkan. — Slåss är ljudlagsenligt utvecklat av släss (av *släsp, av slä SWK), medan slås (t. ex. gräset slås) har analogiskt tillagt s. — Jämför för övrigt slag, slaga, slakta, slå 2, slåtter, slägga, släkt, storslagen.
2. 2. slå, tvärslå och dylikt, fornsvenska slä - fornisländska o. fornnorska sid detsamma, medelhögtyska slä, käpp, anglosaxiska sléa, vävsked (engelska slay, sley), av urgermanska *slahö-; besläktat med medellågtyska slach n., slag e f., slagbom o. d.; till verbet slå.
3. 3. slå, orm-, fornsvenska slä - svenska dialekt o. no, slö, äldre danska -slaa; jämför anglosaxiska slå-wyrm (engelska slow-worm); av rätt omstritt ursprung. Snarast, med (K. F. Johansson o.) Falk-Torp, av urgermanska *slaihwö-, till urindoeuropeiska roten slik", vara hal > glida fram, varav även litauiska slekas, regnmask, fornpreussiska slayx detsamma Norska slev a 9 ormslå, möjligen, med avljud o. grammatisk växling, av urgermanska *sligwön. Besläktat är i så fall även fornhögtyska blinlslihho detsamma (nyhögtyska blindschleiche), närmast till det till samma rot eller en växelform (urindoeuropeiska slig") hörande fornhögtyska slihhan (nyhögtyska schleichen), smyga och dylikt - Emellertid har även den först av Falk Ark. 6: 117 framställda o. senast av H. Pipping SNF 8. 1: 82 f. hävdade sammanställningen med slö ett o. annat som talar för sig; i så fall urgermanska *slaiwö-, den långsamma, eller: den vars bett är slött; den anglosaxiska formen i så fall av sldw-wyrm. - Knappast däremot, såsom också förmodats, av urgermanska *slan-hwö-, grammatisk växelform till nyhögtyska schlange, orm, till urgermanska *slingwan, slingra sig; i vilket fall för övrigt det anglosaxiska ordet ävensom norska sleva måste avskiljas från denna ordgrupp. - Litteratur se för övrigt H. Pipping anförd st.