Senaste nyhetsbrevet

Boktokiga malar på Världsboksdagen

Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken

Världsbokdagen till ära ägnas veckans brev åt läsning. Kanske har du hört någon prata om sina läsefrukter och undrat vilken sorts frukt det handlar om. Det är ett lite lurigt ord, och inte bara på grund av att det stavas med ett foge-e mellan "läs" och "frukt", eller för att det oftast förekommer i plural. Hur ska det användas egentligen? I Svensk ordbok ges betydelsen: "texter som någon har läst särsk. om sådana som gjort intryck". Läsningen har alltså burit frukt. Närmare bestämt handlar det oftast om att man skapar något eget som är inspirerat av läsningen, till exempel håller ett föredrag eller skriver essäer eller någon annan text. Författarna Alf Henrikson och Artur Lundkvist gav båda ut varsin bok som hette "Läsefrukter", och som bestod just av texter om andra författares texter. Men det kan lika gärna syfta på läsning som format en. Så här kan uttrycket användas: "Mitt feministiska uppvaknande och skolning går inte att föreställa sig utan de amerikanska läsefrukterna: Kate Millett, Erica Jong, Shulamith Firestone […]" (Anita Goldman i Dagens Nyheter).

BELÄST OCH VITTER

Läsning har nog alltid varit förknippat med bildning. Det märks på flera ord för att vara lärd. Det lite ålderdomliga ordet boksynt (det började användas i mitten av 1700-talet) betyder nämligen inte att man fått dålig syn av att läsa för mycket, utan att man är beläst – allmänbildad eller kunnig på ett visst område. Andra synonymer med bokkoppling är: litterat, boklärd och vitter. Det lite högtidliga vitter är besläktat med veta. Det används ibland i uttryck som ett vittert sällskap eller vitterheten – de som sysslar med litteratur. Svenska akademien är kanske den främsta symbolen för den svenska vitterheten. På engelska kallas en vitter person för a man/woman/person of letters.

FÖRLÄST OCH TOKIG

Det finns också ord som ger uttryckr för en bild av läsning som skadlig eller farlig. Tre av litteraturhistoriens största klassiker, Don Quijote av Cervantes (bilden ovan), Den unge Werthers lidanden av Goethe och Madame Bovary av Gustave Flaubert, handlar om personer som förläser sig på romaner. De jämför sitt liv med romanfigurers äventyrliga tillvaro och börjar bete sig därefter. Förläst betyder just att man tagit skada av läsningen och blivit verklighetsfrämmande. Bokmal – en fiffig metafor baserad på den verkliga bokmalen som tycker om att äta boksidor – kan också användas lite nedsättande (och avundsjukt?) om den som läser mycket.

Källor: synonymer.se, SO, SAOB

Mitt bland alla larmrapporter om den minskade läsningen och läskunnigheten dök sociala medier-fenomenet "Booktok" upp. Sedan 2019 kan användare av den omdebatterade appen TikTok hänga med i diskussioner, videor och recensioner av böcker genom att söka på inlägg under hashtagen #booktok. Motsvarigheten på Instagram kallas #bookstagram. Vissa influencers har hundratusentals följare och bokhandlarna har märkt att booktok-trender påverkar försäljningen. Därför finns det numera booktok-hyllor i vissa bokhandlar.