Bra och dåliga sinkaduser

Vad är fem plus två? En sinkadus! Det här spännande ordet har flera betydelser. En av dem kommer från tärningsspelens värld och betyder just ett tärningsslag med en femma och en tvåa. Ordet har funnits i åtminstone tvåhundra år i svenskan och är en försvenskning av lågtyskans sinke dûs, som i sin tur kommer från franskans cinque ("fem") och dous ("två" – i modern franska heter det deux). Men ordets historia är lite motsägelsefull. Enligt Svensk ordbok är den första dokumenterade användningen om tärningsslaget från 1807. Men ordet kan vara mycket äldre. På 1600-talet fanns nämligen ordet cinkedus, som då användes om en "dust" eller dans. Och den som kan sin Bellman känner kanske igen det i betydelsen "snyting". Han skrev på 1700-talet om att få "en väldig sinkadus på truten". Det tyder på att ordet antingen har haft flera betydelser samtidigt eller att det från början inte syftade på tärningsslaget 5+2. Under 1800-talet fick sinkadus också betydelsen lyckträff/slump. Det var en ren sinkadus att de träffades, kan man säga. Ordet används fortfarande i den betydelsen.