Synonymer till väl

• 1. (betonat) noga, omsorgsfullt: utföra ett arbete väl;
     lyckligt: mötet avlöpte väl;
     (förstärkande, ofta föregånget av 'mycket'): det vet han (mycket) väl;
     drygt (ofta föregånget av 'gott och'): det var (gott och) väl 500 personer där;
     alltför: han är väl ung för jobbet;
     (för att understryka det färdiga resultatet av en verksamhet): när hon väl hade läst boken, väl framme vid resmålet började vi ...
  2. (skriftspr.) visserligen: väl hade han sina ljusa ögonblick, men ...;
     däremot: vi såg inte en val men väl en säl
  3. (obetonat) [väll] förmodligen, hoppas jag: han kommer väl snart, du är väl inte sjuk ?, (vardagligt ord) du är inte sjuk, väl ?;
     (vädjande) du kan väl låna mig 100 kr.
  4. lika väl se likaväl || bättre, bäst
  5. välfärd, bästa: jag vill bara ditt väl;
     väl och ve se ve 1 || mitt v.

Uttryck som innehåller väl

• Det är någon väl unt

  Betydelse: Någon har gjort sig väl förtjänt av något

  Exempel: "Koppla av nu, det är dig väl unt"

• fuller väl

  Betydelse: Helt och hållet

  Exempel: "Jag förstår fuller väl om ni vill ha en stund för er själva"

• Gå någon väl i händer

  Betydelse: Det går bra för någon

  Exempel: "affärerna gick henne väl i händer"

• göra väl ifrån sig

  Betydelse: prestera bra

  Exempel: "Spaningshunden hade gjort väl ifrån sig och fick en belöning av hundföraren"

• Hålla sig väl med

  Betydelse: Ha en god relation med

  Exempel: "Det är bäst att hålla sig väl med henne"

• Komma väl till pass

  Betydelse: Komma till god användning

  Exempel: "regnkläderna kommer nog väl till pass"

• Länge och väl

  Betydelse: Mycket länge

  Exempel: "Det dröjde länge och väl innan maten serverades"

• Låta sig väl smaka

  Betydelse: Äta med god aptit

  Exempel: "Vi lät oss väl smaka; de lät sig maten väl smaka"

• om det vill sig väl

  Betydelse: Om allt går bra

  Exempel: "Om det vill sig väl är renoveringen klar till hösten"

• Sköta sina kort väl

  Betydelse: (eller spela sina kort) agera taktiskt; handla riktigt

  Exempel: "Om han sköter sina kort väl kan han bli befordrad"

• stå väl hos någon

  Betydelse: Vara uppskattad av någon

  Exempel: "Det gäller att stå väl hos cheferna om du ska bli befordrad"

• Säga några väl valda ord

  Betydelse: Säga till någon på skarpen; kritisera någon

  Exempel: "Så där kan han inte bete sig, jag ska säga honom några väl valda ord"

• vilja någon väl

  Betydelse: Göra eller säga något för någon annans skull

  Exempel: "Mamma kunde vara sträng och överbeskyddande men hon ville oss väl"

• väl att märka

  Betydelse: Det bör poängteras

  Exempel: "Det är väl att märka tredje gången han åker fast för rattfylla"

• väl bekomme!

  Betydelse: Varsågod, ingen orsak

  Exempel: "Tack så mycket! – Väl bekomme!"

• Väl och ve

  Betydelse: Hela någons tillvaro och välgång

  Exempel: "Som politiker satte han pensionärernas väl och ve i främsta rummet"

subst.

1. Han håller god kontakt med släkten och engagerar sig i allas väl och ve.

• Betydelse: Lyckligt tillstånd, sa i andligt som timligt afseende.

  Synonymer: lycka, välfärd, välgång, välmakt, välstånd, framgång, medgång, fortkomst, tur

1. väl, fornsvenska væl (vel, val) = fornisländska o. fornnorska vel (fornnorska även val), danska vel, motsvarande fornsaxiska, anglosaxiska wel (engelska well), fornhögtyska wela, wola (nyhögtyska wohl); jämför fornsaxiska wala, medellågtyska wal(e) samt gotiska waila, ävensom möjligen fornslaviska vole, volje, välan. Härledningen försvåras genom det gotiska ordet med dess mycket omstridda o. alltjämt oklara -ai-. Enligt Brugmann IF 15: 99 f., 16: 503, Grundr. II. 2: 717 är waila snarast instrum. femininum till ett ord, motsvarande sanskrit vḗlā, tillfälle, med grundbetydelse: 'på passande sätt' eller också temporalt. Fornhögtyska wela och så vidare utgår enligt B. från avljudsformen *wila. Jämför dock härtill Meringer IF 16: 149, v. Helten ZfdW 13: 74, Trautmann Urgermanska lautges. s. 35, vilka mer eller mindre bestämt skilja wela (= väl) från det gotiska ordet, o. av vilka de två första (m. fl.) anse wela besläktat med vilja, jämför sanskrit vára-, val, önskan, ackusativ adverb váram, efter önskan, som adjektiv: bäst. Även i det senare fallet kunde gotiska waila höra samman med väl, därest det förra med Braune med flera vore att läsa waíla (med urgermanska ĕ). — För de olika urgermanska biformerna med a o. ē (jämför medelengelska wēl) finnas flera förklaringsmöjligheter. I vissa fall kunna de bero på särspråklig utveckling: medelengelska wēl är möjligen en senare förlängd form, o. nordiska val- skulle kunna tänkas under vissa betoningsförhållanden utvecklat ur wail-, om nu verkligen någon dylik diftongisk form någonsin existerat. I alla händelser bör säkerligen ej (med Kock Sverige ljudhist. 1: 202) fornsvenska, äldre nysvenska weel anföras såsom stöd för en dylik bildning: den beror på särsvensk förlängning av wel (jämför även R. Pipping Erikskrön. ljudl. s. 14). Sannolikast är, att samtliga de germanska formerna höra tillsamman (urgermanska *wela) o. stt den skiftande vokalisationen sammanhänger med växling av stark- o. svagton. — Förr (redan i fornsvenska) även som förstärkningsord i betydelse 'mycket, synnerligen' eller 'ganska'; jämför gamla bibelövers.: 'dertill de yppersta qwinnor, wäl många' (Ap.-g. 17: 4, motsvarande i Bib. 1541; i nya: 'ganska'); i nysvenska betyder däremot detta uttryck 'nästan allt för'. — Betydelse 'förmodligen, nog' finnes redan i fornsvenska, utvecklad ur 'säkert, utan tvivel', med samma slags betyd.-försvagning som i ganska, rätt och så vidare — I sammansättning urspr, tillsammans med particip, jämför fornsvenska vælfrægdhadher, välfrejdad, vælklædder, vælluktande och så vidare, sedan även med verbalsbst. såsom redan i gotiska waíladêds = nyhögtyska wohltat, jämför fornsvenska vælgærdh o. vælgærning, ävensom latin beneficium, forngrekiska evergesía, o. slutligen också i förbindelse med andra substantiv, t. ex. vällust. — Härtill substantiveringen väl n., jämför nyhögtyska das wohl; ävensom en avledning på urgermanska -iþō: engelska wealth, rikedom = fornhögtyska welida med mera — Välboren, fornsvenska vælborin, av god börd, adlig, förnäm = fornisländska o. fornnorska velborinn (jämför Atlamál: vǫknoþo velborin, om Gunnarr o. Glaumvǫr), danska velbaaren, medellågtyska wolgeboren, nyhögtyska wohlgeboren. I titlar från medellågtyska o. nyhögtyska I svenska där äldst om högadeln (t. ex. riddare 1350; Svante o. Nils Sture); på 1600-t. inskränkt till den lägre adeln. Till den högre adeln brukades under 1600-t:s senare hälft i stället högvälboren. Till furstliga personer användes (redan i P. Brahes krön.) högboren såsom ännu i dag; mera undantagsvis till landets i övrigt högst uppsatta personer, t. ex. stundom till M. G. De la Gardie o. Ebba Brahe. I Svenska rang-ordningarne 1865 förklaras samtliga dylika epitet »bortlagda», alltså även t. ex. höglärde, högvördige, högädle. Jämför boren o. se närmare författare Om namn o. titlar s. 89. På samma sätt förekom väl- i vällärd till icke promoverade medlemmar av det andliga ståndet; jämför fru Lenngren: 'husets vällärde adjunkt'; annars höglärd ('höglärde herr magister'); liksom också under 1700-t. välärevördig till lägre prästmän (se närmare under vördig). I regel med tyska förebilder. — Välfärd, se under fara, verbet — Välgörenhet, PostTidn. 1791, Wallqvist 1797, Rosenstein 1819 (hos R. annars substantiv välgörande i samma betyd.), övers, av nyhögtyska wohltäligkeit, franska bienfaisance; bildat som t. ex. nedlåtenhet, varom närmare under -het. Vid slutet av 1700-t. i stället enstaka välgörighet, i närmare anslutning till ty.; klandrat av kritiken. — Välkommen, fornsvenska vælkomin = fornisländska o. fornnorska velkominn, danska velkommen, medellågtyska wolkommen, engelska welcome (det senare möjligen från nordiska språk); egentligen ombildat efter ett med vilja sammansatt ord, medellågtyska willekome(n), fornhögtyska willicumo (nyhögtyska willkommen), anglosaxiska wilcuma, alltså: kommen efter någons önskan eller vilja. — Vällust, fornsvenska vællust, njutning, fröjd, särsk. om sinnlig njutning o. världslig fröjd = danska vellyst, från medellågtyska, nyhögtyska wollust. Ännu hos t. ex. Lidner har ordet undantagsvis den hos upplysningstidens skalder allmännna betydelse av 'upphöjda och ömma själsrörelser'. Med avseende på den i nysvenska (först under 1800-t.) specialiserade betydelse av 'könsnjutning' jämför den likartade betyd.-utvecklingen av otukt. — Välmåga, Gustaf I 1558 (i brev till h. Magnus): 'tijtt tilstand och välmåge', L. Petri och så vidare, till fornsvenska magha, mogha, varav må 2. Jämför förmåga. — Välsigna, se detta ord — Välstånd, Phrygius 1615, Wallius 1620 (jämför 1561: -stend) = danska velstand, efter nyhögtyska wohlstand eller medellågtyska wolstant; jämför uttryck stå sig bra. — Hit hör också nordiska o. mellansv. samt finnl. dialekt väles, välis, hell!, lycklig du!, med mera, motsvarande äldre nysvenska wälis dig o. wäl ästu; jämför Kock Sverige ljud-hist. 1: 234 f.