vessla

Synonymer till vessla

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder vessla?

1. individ av ett släkte små mårddjur (hit hör vessla, hermelin, iller och mink)
2. individ av en art av detta släkte
3. ett slags bandtraktor || -n;
  vesslor

Uttryck och ordspråk relaterade till vessla

Uttryck som innehåller vessla

Kvick som en vessla
Betydelse: Väldigt kvick
Exempel: Deras anfallare är kvick som en vessla

Hur används ordet vessla?

Han körde sin vessla över berget.
Han smet snabb som en vessla ut genom dörren till sakristian.
Och snabb som en liten vessla hugger han sockerskålen och vräker ut hälften av innehållet i gröttallriken medan resten hamnar på golvet och sprids till en knastrande matta.
Nu när våren är i antågande påminner det oss om hur du blommade ut och sprang omkring som en liten vessla och ordnade i din trädgård så att allt skulle prunka och växa.
Likt en vessla dyker han upp där gamla trötta ägare rör sig för långsamt.
En smart och initiativrik vessla skulle göra större nytta.
Han är smal som en vessla och rör sig lika snabbt i köket.
Och jag sprang snabb som en vessla ut i Allén.
Som en vessla kilade hon runt och berättade om gårdens och föremålens historia.
Lena Nyman rör sig nämligen som en vessla både på scen och privat.

Historik för vessla

vessla (även uttal. vässla; med -ä- snarast från uppl. dial.), äldre nysvenska vessla Lex. Linc. 1640, vissla, väsel, plural vislarna Spegel 1685, fornsvenska visla = fornisländska o. fornnorska -visla, äldre danska væsle, danska væsel, medellågtyska wesele, fornhögtyska wisala (nyhögtyska wiesel), anglosaxiska wes(u)le (engelska weasel); jämför sydty. dialekt wies. I äldre nysvenska dessutom det från nyhögtyska lånade visel 1557; jämför möjligen även vislarna ovan. Av omstridd härledning. Kanske uppkallad efter sina stinkkörtlar, o. med denna förutsättning förd dels till latin vīsio, vissio, bland annat 'stank', o. dels till latin vīrus, gift, stank (av *u̯īs-), forngrekiska īós, gift (av *u̯is-), sanskrit viṣám detsamma, och så vidare (se vesa), jämför även sanskrit visrá-, luktande, samt under bison. Grundbetydelse 'stank'såväl i latin vīrus som vissio är emellertid sekundär, oavsett vilken mening man hyser om dessa ords etymologiska förhistoria. Som vesslan i flera länder betraktas som ett giftigt djur, kunde dock sammanställningen med virus och så vidare uppehållas under antagande av denna senare grundbetydelse för ordet. — I de romanska språk har den närbesläktade illern regelbundet fått sitt namn efter sin lukt; jämför franska voisson till det nyss nämnda latin vissio, stank, franska putois till latin pūtēre, lukta illa (se futtig) spanska hediondo av *foetibundus till latin foetēre, stinka, och så vidare Jämför senast (dock delvis annorlunda) Riegler WuS 4: 219 med litteratur o. referat av andra förslagsmeningar. Den där ej omnämnda äldre sammanställningen med forngrekiska aiélouros, aíl-, katt, katta (Schrader m. fl ), är av flera skäl föga sannolik. — Namnet på detta lilla fruktade o. av allahanda vidskepliga föreställningar omgivna djur (se t. ex. Feilberg under væsel 2 o. Sverige lm. Bih. I. 3: 43: 'vislan må ej hatas') har i en mängd språk blivit tabu o. ersättes med olika smeksamma beteckningar, t. ex. svenska dialekt lilla snälla, snabba eller jungfru, danska den kønne, bruden, guldbrud, kongedatter, nyhögtyska jüngferchen, mühmlein, engelska fairy, pretty lady, franska belette (till bel, vacker), italienska donnola, ngrek. nymphíta (jämför nymf), bulgar. kadŭ'nka (till kadŭ'na, turkinna), jämför zigen. bori, brud o. mård. Betecknande är att ben av vessla anträffats i en trolldosa från 1300 - 1100 f. Kr., Maglehøj Själland (Schnittger Fatab. 1912 s. 104). Dess skinn o. ben ha in i senare tid brukats som läkemedel för husdjur. Jämför under björn, ekorre, Jöns (Jösse), locke, nalle, orm, skata, spindel 1, sutare, varg, ål 1. — Ett gammalt namn på vesslan är även grundordet till hermelin, med motsvarande i litau.; se detta ord Speciellt nordiskt är däremot lekatt.