
Tänk dig scenen: en göteborgare och en skåning står framför varsin konditoridisk. Båda är sugna på ett bakverk med luftigt äggviteskum, chokladöverdrag och kokosflingor.
Göteborgaren beställer en munk eller kokosmunk. Skåningen ber om en gräddbulle.
Samma bakverk, men två helt olika namn.
Och förvirringen slutar inte där. På många andra håll i Sverige förknippas ordet munk snarare med en flottyrmunk – friterad vetedeg, ibland ringformad, ibland fylld med sylt.
Det är alltså inte självklart vad någon menar när de säger munk. Svaret beror bland annat på var i landet man befinner sig.
Varför heter skumbollen ”munk” i Göteborg?
Institutet för språk och folkminnen (Isof) har undersökt just denna fråga. I en dialektartikel från 2015 konstaterar de, under rubriken ”Bullen blir munk i Västsverige”, att munk är en vanlig benämning på skumbollen i Västsverige, både som självständigt ord och som efterled i exempelvis kokosmunk.
Det skapar en intressant situation. I Göteborg, där munk redan används om skumbollen, är det vanligt att kalla det ringformade, friterade bakverket för donut.
På så sätt får engelskans donut en särskilt praktisk funktion: det hjälper till att skilja två helt olika bakverk åt.
Det betyder förstås inte att alla göteborgare använder orden likadant. Men skillnaden visar hur ett ord kan få en regional betydelse som påverkar vilka andra ord vi väljer.
Gräddbullen som inte innehåller grädde
I Skåne dominerar i stället gräddbulle eller gräddboll som benämning på samma bakverk som göteborgaren kallar munk.
Isof beskriver hur ord med förleden grädd- är helt dominerande i Sydsverige, särskilt i Skåne. De förekommer också i Småland och på vissa håll i Halland.
Det lustiga? Bakverket innehåller ingen grädde alls.
Fyllningen består vanligtvis av uppvispat äggviteskum. Så varför heter det då gräddbulle?
En möjlig förklaring finns på andra sidan Öresund.
Det danska ordet flødebolle är belagt sedan åtminstone 1867 och används om samma sorts bakverk. Fløde betyder grädde och bolle betyder bulle.
Enligt Isof ligger det nära till hands att tänka sig att svenskans gräddbulle är ett översättningslån från danskan.
Man har i så fall helt enkelt översatt fløde till grädd- och bolle till bulle – utan att namnet nödvändigtvis säger något om dagens ingredienslista. Det är en fin påminnelse om att namn på maträtter inte alltid är särskilt bokstavliga.
Och gräddbulle är långtifrån det enda namnet. Samma bakverk kan också kallas skumboll, skumtopp, kokosboll, kokosbulle eller chokladbulle. Andra säger helt enkelt Mums-Mums, efter Cloettas klassiska produkt som lanserades 1933. Institutet för språk och folkminnen har kartlagt namnfloran och hittat ännu fler varianter, bland annat baddare och Osborn.
Så vad heter bakverket egentligen? Det beror på var du kommer ifrån, när du växte upp – och kanske vilket märke du åt som barn.
Historisk munk: mycket mer än en donut
Men hur kommer det sig egentligen att munk kan beteckna så olika bakverk?
En del av svaret finns i ordets historia.
Mathistorikern Amelie Rosengren beskriver hur munk förr kunde användas om en betydligt bredare samling maträtter än dagens friterade vetebullar.
Det kunde handla om fluffiga plättar, smetdoppade frukter, jäst vetedeg med eller utan fyllning och till och med smörkokta bitar av gröt. Även olika sorters små bakverk med syltfyllning kunde räknas som munkar.
Och munken behövde inte ens vara friterad för att få kallas munk.
Det är alltså inte så att ordet alltid har syftat på en rund, friterad bulle som senare fått en massa nya betydelser. Historiskt har munk använts om flera olika slags tillagningar. Det hjälper också till att förklara varför ordet lever kvar i olika betydelser på olika håll.
Dagens association till en donutliknande bulle är bara en del av en betydligt större mathistoria.
Varför heter bakverket munk? Från klosterliv till fikabröd
Men varifrån kommer då själva namnet munk? För att förstå kopplingen behöver vi först titta på ordet i dess andra betydelse: en man som lever i ett kloster.
Det ordet har en lång historia. Det går ytterst tillbaka på grekiskans monachós, som betyder ungefär ”ensam” eller ”en som lever ensam”. Via latinets monachus och andra europeiska språk nådde ordet så småningom svenskan.
Den ursprungliga betydelsen hänger samman med det tidiga kristna munklivet, där människor kunde dra sig undan världen för att ägna sig åt bön och religiös fördjupning.
Men hur gick vi från en person som ägnar sitt liv åt religionen till ett bakverk som vi äter till kaffet?
Enligt Svenska Akademiens ordbok har munk bland annat använts om små upphöjda bullar av vetedeg som kokats i flottyr eller gräddats i en särskild munkpanna.
Bakverksnamnet brukar kopplas till klostermunken, men varför ett bakverk skulle ha fått namn efter en religiös ordensbroder är inte helt självklart. Två förklaringar brukar nämnas:
Tonsuren. Förr rakade vissa munkar hjässan och lämnade kvar en krans av hår runt huvudet. Den formen har jämförts med en ringmunk med hål i mitten.
Rondören. En annan förklaring tar fasta på den runda, uppsvällda formen hos vissa bakverk, som skulle kunna påminna om en rundlagd munk.
Historikern Dick Harrison har bland annat tagit upp tonsurliknelsen i en artikel i Svenska Dagbladet. Det är en underhållande förklaring, men den bör betraktas som en möjlig tolkning snarare än ett säkert fastslaget ursprung. Inte minst eftersom munkar historiskt har kunnat se ut på många olika sätt – och långtifrån alla bakverk som kallats munkar har haft hål i mitten.
Det som däremot är tydligt är att bakverksordet har en lång historia och att dess betydelse har varierat.
Vill du se fler betydelser av ordet? Slå upp munk – från klosterbroder till bakverk.
Och raggmunken då?
Ordet munk dyker också upp i en maträtt som inte alls hör hemma på fikabordet.
Raggmunk är en klassisk svensk maträtt av riven potatis blandad med pannkakssmet, stekt till frasiga plättar och ofta serverad med stekt fläsk och lingonsylt.
Men varför heter det just raggmunk?
Enligt Nationalencyklopedin syftar förleden ragg- på den raggiga, frasiga ytan som den rivna potatisen ger. Efterleden -munk hör ihop med den äldre användningen av ordet om olika slags upphöjda eller stekta bakverk.
Ordet raggmunk finns belagt i skrift sedan början av 1900-talet.
Här ser vi hur munk har levt vidare också utanför de söta bakverkens värld. Från frityr till stekpanna, från sylt till potatis och fläsk. Det betyder förstås inte att någon som beställer en vanlig munk i Östergötland automatiskt får en raggmunk på tallriken. Men sammansättningen visar hur brett ordet har kunnat användas.
Så undviker du munkförvirring
Så vad ska man egentligen beställa om man är sugen på en munk?
Det beror på vad man vill ha – och var man befinner sig.
I Göteborg kan munk eller kokosmunk betyda en skumboll med chokladöverdrag. Vill du ha ett ringformat, friterat bakverk är donut ofta ett tydligare ord.
I Skåne kallas samma skumboll vanligen gräddbulle eller gräddboll, trots att den inte innehåller grädde.
På andra håll i Sverige förknippas munk ofta med ett friterat bakverk av vetedeg, med eller utan fyllning.
Och skulle någon bjuda på raggmunk är det snarare dags att plocka fram lingonsylten än kaffekoppen.
Det är kanske det mest fascinerande med ordet munk. Ett enda litet ord kan rymma både klosterhistoria, gamla mattraditioner och regionala skillnader som lever kvar än i dag.
Så nästa gång du beställer en munk på en ny ort kan det vara klokt att kasta ett öga på vad som ligger bakom disken.
Annars kanske du får något helt annat än du tänkt dig.




