Tänk dig att du hittar en gammal veckotidning från 1988 i sommarstugan. Du bläddrar fram till korsordet och börjar lösa.
Statligt telefonverk, tio bokstäver.
Skytt-Olle, åtta bokstäver.
Familjen Ewings tv-serie, sex bokstäver.
För en van korsordslösare från 1980-talet är svaren kanske självklara. Men för någon som vuxit upp med smartphones, Youtube och Netflix kan det kännas som att försöka lösa ett korsord på ett främmande språk.
Och det är kanske inte så konstigt. Korsord handlar visserligen om ord, men också om allt det där som konstruktören förväntar sig att läsaren ska känna till. Kändisar, tv-program, idrottshjältar, myndigheter och gamla vardagsföremål.
Det som en gång var allmänbildning kan med tiden bli rena historiekunskaper.
Sex korsordsreferenser – då och nu
Men hur mycket kan egentligen förändras på några decennier? Ganska mycket, visar det sig. Här är sex ord som var självklara för många svenskar under 1970- och 1980-talen, men som kan kräva en förklaring för dagens yngre korsordslösare.
1. Televerket
Då: Det statliga verket som skötte stora delar av Sveriges telefoni. Telefonen stod på ett bord eller hängde på väggen, och telefonnumren hittade man i tjocka kataloger. År 1993 ombildades Televerket till Telia AB.
2020-talsöversättning: Tänk Telia eller en annan mobiloperatör, fast i en tid då staten dominerade telefonmarknaden och mobiltelefoner knappast var något man såg i var mans hand.
Varför det kan dyka upp i korsord: Televerket var ett välkänt namn som många äldre svenskar fortfarande känner igen. Men för den som bara har upplevt dagens mobiloperatörer är det inte alls lika självklart.
2. Skanåker
Då: Ragnar Skanåker var en av Sveriges stora idrottsprofiler. Han tog OS-guld i fripistol 1972 och deltog sammanlagt i sju olympiska spel. Under flera decennier var hans namn välkänt för sportintresserade svenskar.
2020-talsöversättning: Tänk Mondo Duplantis, stavhoppsfenomenet som tagit OS-guld och slagit världsrekord på löpande band. För dagens unga är Mondo kanske lika självklar som Skanåker var för tidigare generationer.
Varför det kan dyka upp i korsord: Åtta bokstäver och ett välkänt idrottsnamn för äldre generationer. Ledtråden Skytt-Olle kan däremot vara betydligt svårare för någon som aldrig hört talas om honom.
3. Dallas
Då: Den amerikanska tv-serien Dallas var ett enormt fenomen på 1980-talet. Familjen Ewing, oljepengar, intriger och frågan ”Vem sköt J.R.?” hörde till tidens stora samtalsämnen.
2020-talsöversättning: Tänk Succession eller Squid Game. En tv-serie som blir så omtalad att man förväntas känna till både karaktärerna och handlingen, även om man aldrig sett ett avsnitt.
Varför det kan dyka upp i korsord: Sex bokstäver och en tv-serie som många fortfarande minns. Men om ledtråden bara nämner familjen Ewing är det långt ifrån säkert att en yngre lösare tänker på Dallas.
4. Björn Borg
Då: En av Sveriges största idrottsstjärnor genom tiderna. Björn Borg vann Wimbledon fem år i rad och Franska öppna sex gånger. Under sin storhetstid var han en internationell tennisikon.
2020-talsöversättning: För yngre svenskar är Björn Borg mest känd som ett underklädesmärke. Från centercourt till kalsonger på tre decennier.
Varför det kan dyka upp i korsord: Ett kort och välkänt namn med en tydlig koppling till tennis. Men associationerna till namnet kan skilja sig rejält mellan generationerna.
5. VHS
Då: Tre bokstäver som alla filmälskare kände till. VHS var det dominerande videoformatet under 1980- och 1990-talen. Man hyrde filmer på videoband, spolade tillbaka dem efteråt och kunde spela in favoritprogrammen från tv. Att lämna tillbaka en hyrfilm utan att ha spolat tillbaka bandet var knappast populärt.
2020-talsöversättning: Netflix, HBO Max eller någon annan streamingtjänst. Skillnaden är att filmen förr låg på ett fysiskt band som kunde fastna i videospelaren – eller råka spelas över.
Varför det kan dyka upp i korsord: VHS är en kort och användbar bokstavskombination som betecknar en teknik många fortfarande minns. För yngre generationer kan däremot ledtrådar som Videoformat eller Gammalt filmband kräva lite extra funderande.
6. Svarta tavlan
Då: Krita, tavelsudd och en lärare som skrev dagens uppgifter längst fram i klassrummet. Den svarta tavlan var länge en självklar del av skolmiljön, även om många tavlor i praktiken var gröna. Och den som fick äran att sudda tavlan kunde ibland lämna klassrummet med kritdamm över hela tröjan.
2020-talsöversättning: Whiteboard eller digital skrivtavla. Kritan har i många klassrum ersatts av tuschpennor, pekskärmar och presentationer som går att dela direkt med eleverna.
Varför det kan dyka upp i korsord: Uttrycket svarta tavlan lever kvar som en välbekant benämning på skolans skrivtavla. Men en yngre korsordslösare som är van vid digitala skärmar kanske inte omedelbart tänker på krita och tavelsudd.
Varför fastnar gamla namn i korsorden?
Ett korsord är inte bara ett test av ordförrådet. Det är också ett test av vilka människor, platser och händelser man känner till.
För att få bokstäverna att passa ihop behöver konstruktören hitta ord med rätt längd och användbara bokstavskombinationer. Namn på kändisar, idrottare, städer och gamla institutioner kan vara praktiska byggstenar. Men vad som uppfattas som ett självklart namn förändras.
Den som växte upp med två tv-kanaler kunde dela många populärkulturella referenser med stora delar av befolkningen. I dag kan två personer i samma ålder följa helt olika serier, spel, artister och sociala medier. Det betyder inte att vi saknar gemensam kultur, men den ser annorlunda ut.
Och det som en korsordskonstruktör tycker är en enkel ledtråd behöver inte alls vara enkelt för den som håller i pennan.
Popkryss vill ge korsorden nya referenser
Det är just den här generationsklyftan som korsordstidningen Popkryss vill göra något åt.
På sin webbplats nämner tidningen bland annat just Televerket och Skanåker – två namn som en gång var välkända, men som inte nödvändigtvis säger dagens yngre korsordslösare särskilt mycket.
Popkryss vill i stället fylla rutorna med referenser från en yngre generations vardag: musik, tv-serier, spel, kändisar och samtida uttryck.
Ett talande exempel är efternamnet Baldwin. I ett traditionellt korsord kan konstruktören mycket väl tänka på skådespelaren Alec Baldwin. Men för en yngre läsare kanske Hailey Bieber, född Baldwin, ligger närmare till hands.
Det är samma efternamn, men två helt olika kulturella kartor. Och det är förstås inte så att det ena svaret är mer korrekt än det andra. Det handlar om vilka personer som känns självklara för olika läsare.
Dagens självklara ord kan bli morgondagens mysterier
Tänk dig nu ett korsord från 2026 som någon hittar på vinden år 2066.
Ungdomsord för charm och flirtförmåga, fyra bokstäver.
Populärt datorspel med byggande och strider, åtta bokstäver.
I dag kanske någon snabbt fyller i rizz och Fortnite. Men hur självklara kommer de svaren att vara om fyrtio år?
Kanske har orden levt vidare och blivit lika välbekanta som dagens gamla korsordsklassiker. Eller så kommer framtidens korsordslösare att stirra på rutorna och undra vad vi egentligen höll på med under 2020-talet.
Det är det fina med korsord. De testar inte bara vad vi kan, utan råkar också avslöja vad vi en gång tyckte att alla borde veta.
Och nästa gång någon frågar vem Skanåker är kan du alltid kontra med en annan fråga: Vet du vad rizz betyder?
