Det språkliga nyhetsbrevet från den digitala ordboken
På fredag firar Norge "sött'ne mai" (syttende mai = 17 maj). Nationaldagen kallas formellt Grunnlovsdagen eftersom Norge är ett av de länder som firar sin grundlag. Närmare bestämt firar man ett försök till självständighet som Sverige satte stopp för. Den 17 maj 1814 valdes Christian Fredrik till Norges kung och undertecknade landets nya grundlag. Vips var Norge självständigt efter 400 år av danskt styre. Men eftersom Norge som ett resultat av Napoleonkrigen hade tillfallit Sverige blev det ett stort rabalder, varpå svenskarna drog ut i krig och snabbt kväste upproret. Självständigheten dröjde till unionsupplösningen 1905, men norrmännen fick igenom ett inre självstyre och fick behålla grundlagen.
Ordet rabalder kom från danskan, men det var genom den norska pressens debatter om unionen med Sverige som ordet spreds till svenskan på 1890-talet. Betydelsen är densamma i svenskan, norska och danskan: oväsen, bråk, uppståndelse. "Hurra! det knalder! Satans Rabalder!" skrev Henrik Wergeland i "Steinbrytervise". Ursprunget till ordet är danska rabald, ”våldsverkare, landstrykare" och baldre/balder, "väsnas/larm". Rabald, ribald (av fornfranska ribaud via medeltidslatinsets ribaldus)fanns i delvis samma betydelse i svenskan. Kringstrykande och tiggeri kunde kallas ribalderi.
TRE NORVAGISMER
Vi har skogsrået, norrmännen har sin hulder. På svenska blev det huldra. Det är samma sak som ett skogsrå (även skogsfru): ett förföriskt kvinnligt väsen som i folktron lockade vandrare i fördärvet.
Samröre är ett så vanligt ord att få tänker på att det kommer från norskan. Till skillnad från samverkan är samröre negativt; det står för olämpligt samarbete. I ett riksdagsprotokoll från 1895 kritiseras den norsk-svenska unionen för att vara ”en ’Samrøre’ med ett ord, som för oss svenskar bör vara lika motbjudande som för våra bröder norrmännen”.
Självklart har vi också lånat skidtermer. Det norska ordet slalom är bildat av sla (jämn sluttning) och låm (spår, bana). Premiär i svenskan: 1928.
Källor: SAOB, SO, Det norske akademis ordbok, uppgifter och citat från Språk i Norden, 1971, s 49-55.
Bild: Detalj ur "Hulder", Hans Gude, Nasjonalmuseet.
SÖTA HARRYTURER
Norrmännen kallar ibland Sverige för søta bror. Uttryckets historia är inte helt klarlagd. Enligt en uppgift, kanske en skröna, föddes det 1945 när det rådde livsmedelsbrist i Norge och svenskar sålde socker i handelsbodar vid norska gränsen – därav söta.
Harryhandle. Idag är gränshandeln mer omfattande, och nu är det priserna som lockar norrmännen över Svinesundsbron (bilden). Men samtidigt ser man ner på gränsshoppingen. Att åka till Sverige och köpa alkohol, tobak och livsmedel kallas lite skämtsamt för att åka på "harrytur" och "harryhandla". I Norge är en "Harry" synonymt med en kulturbefriad tönt/lantis; lite som "Svenne banan".
Partysvensker. När de unga svenska gästarbetarna i Norge var som flest i början av 2000-talet blev partysvensker – ungdomar som bodde i kollektiv i Oslo och festade upp sin lön – ett begrepp. En ökänd graffiti förkunnade: "PARTYSVENSKER GO HOME".
Tillsammans med våra vänner på Tankesport har vi ett erbjudande till dig som vill hålla hjärnan och språket i trim med korsord. Det finns tidningar i alla svårighetsgrader. Tre nummer för 99 kr. Beställer gör du här.
FALSKA VÄNNER
Svenskar och norrmän måste se upp för så kallade falska vänner – ord som låter eller stavas ungefär likadant men inte har samma betydelser i båda språken. Att rolig = lugn känner de flesta till, men det finns många fler. Här är ett axplock. (Bokmål är kursiverat; obs. att vissa betydelser strukits av utrymmesskäl).