Hur används ordet bibliometri?

Persson har genom sin forskning under 1990-talet och framåt haft en ledande roll i utvecklingen av bibliometri.

Metoderna för sådana beräkningar ingår i ämnesområdet bibliometri, vilka då måste ta hänsyn till skillnader i publikationsspraxis mellan olika discipliner.

Detta kan användas för citeringsanalys, vilket är en viktig metod inom bibliometri, exempelvis för att ranka hur betydelsefull en viss vetenskaplig artikel, forskare eller tidskrift har haft, något som även har föreslagits ska kunna påverka tilldelning av forskningsmedel.

Björklund har föreslagit att lärosätenas fasta forskningsresurser (s.k. fakultetsmedel) ska baseras på bibliometri, det vill säga antal citeringar av disputerade anställdas publikationer i internationella forskningspublikationer, något som skulle gynna ämnen där man enbart publicerar sig på engelska, och där man har hög publikationsfrekvens, exempelvis för att varje artikel har många medförfattare.

Citeringsanalys är den vanligaste metoden inom bibliometrin och innebär analys av gjorda citeringar (referenser) i publikationer.