dräkt

Synonymer till dräkt

klädsel, klädedräkt, klädesplagg, kläder, kostym, dress, habit; damdräkt, jacka och kjol, ensemble, toalett, kreation; mundering, uniform; skrud, form, skepnad

Användarnas bidrag

synonymer

toga, sari, rob, livre, stass

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder dräkt?

1. klädsel, ofta i sammansättningar: nattdräkt, folkdräkt;
  damklädsel med jacka och kjol || -en;
  -er

Hur används ordet dräkt?

Eller en blåvit dräkt som gör hajen förvirrad.
Men hennes dräkt och smyckesuppsättning är inte typiska för Mälardalen.
Nakenheten kan ses som en kulturell dräkt med en särskild förmåga att dra blickarna till sig i både vardagens och estetikens rum.
När den skyddande grönskans dräkt har fallit ser man både det vackra och det fula.
En jury som inte kan tåla sig är ett starkt argument och nu kommer del ett i svensk dräkt av Jesper Högström.

dräkt i ordbok från 1870

Gammal stavning: Drägt
Betydelse: Menniskors klädsel i afseende på dess olikhet till ämne, form ochsnitt, till folk, stånd, samhällsklass och så vidare
Synonymer: klädnad/ klädning, klädsel, klädedräkt, skrud, mundering, plagg

Historik för dräkt

1. dräkt (i klädedräkt o. d.), Bib. 1541, i äldre nysvenska även: dragande, dragstång, andedrag (se -dräkt 2), utskyld, omgång mat, svenska dialekt bland annat: skaklar; jämte äldre danska drægt, danska klædedrakt, dräkt, o. danska drægt, yngel, från medellågtyska dracht, börda, dräkt, havandeskap = nyhögtyska tracht, bärande, börda, för en viss trakt egendomlig dräkt, motsvarande det inhemska svenska dial drätt, drag(ning), dragstång, skaklar, väggbonad, matta, foder till kläder, äldre nysvenska drätt o. fornsvenska dræt, dragande, dräkt, väggbonad = danska dræt, notvarp, gång (om körredskap), dragtyg, avel, yngel, foder till kläder, av urgermanska *drahti-, bärande, verbalsubstantiv till draga, bära (bildat som t. ex. ätt); jämte *drahtu- = fornisländska o. fornnorska dráttr, dragning, norska draatt detsamma, notvarp, vindpust o. d.; jämför engelska draught, dragning och dylikt — Jämför -dräkt 2, 3.
2. -dräkt i ande-, notdräkt, t. ex. Möller 1745, jämför äldre nysvenska drächten af min and, Liljenstedt, ombildning av fornsvenska dræt, dragande, efter medellågtyska dracht; se föregående o. jämför indräktig.
3. -dräkt i en-, tvedräkt, fornsvenska en-, tvedrækt = äldre danska endrægt med mera, danska tvedragt, från medellågtyska en-, twedracht = nyhögtyska ein-, zwietracht, till medellågtyska over ein dragen, vara ense, twedragen, vara oense; etymologiskt = -dräkt 2; se även tve-.