fä

Synonymer till fä

Användarnas bidrag

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

folk och fä
Betydelse: Både hög och låg, folk från olika samhällsklasser
Exempel: Domstolarna ska inte göra skillnad på folk och fä

En svensk flagga skall hissas framför ingången till bängsalen för att förkunna för folk och fä vilka vi är.
Folk och fä trängs på den öppna platsen mellan pampiga stenbyggnader.
Spelets entusiastiske skapare Ulf Grahm tog emot och en del scener med både folk och fä spelades upp.
Ska man på något sätt skildra livet eller verkligheten kommer både folk och fä till skada.
Där kan både folk och fä svalka sig i värmen.
Det är ingen slump att både folk och fä kutar i Anna Erlandssons filmer.
Ett exempel på det i Spirited away är den glupska ande som kastar i sig både folk och fä och växer till en stor svart amöbaliknande blobb som strör guldklimpar omkring sig.
Han är ett fä som inte ens låter mig hämta mina saker som fortfarande är kvar i hans lägenhet.

Betydelse: Boskapsdjur, i synnerhet nötkreatur.
Synonymer: djur, best, nöt, kreatur, husdjur, högdjur, krypdjur, kryp, kräk

fä, fornsvenska fǣ = fornisländska o. fornnorska fe, danska fæ, gotiska faíhu, fornsaxiska fehu, fornhögtyska fehu, fihu (nyhögtyska vieh), anglosaxiska féo(h) (engelska fee, arvode o. d.); i äldre tid även: egendom, pängar (jämför samma betyd.-utveckling hos nöt), av urgermanska *fehu- n. = urindoeuropeiska *peku- n., boskap, i latin pecu o. pecus n. (genitiv pecoris; jämför pekoral), boskap, får, pecus f. (genitiv pecudis), pecūnia, pängar, sanskrit paçū-, boskap (flitau. pecus, boskap, är väl lån); se för övrigt får o. fjös. Med avseende på betydelse 'pängar' jämför t. ex. det östfrisiska myntnamnet schāp, egentligen: får (= nyhögtyska schaf), ävensom under skatt. — Fänad, fornsvenska fǣnaþer = fornisländska o. fornnorska fénaðr, till substantiv fä eller, då dylika bildningar i regel äro deverbativa, möjligen till ett fornsvenska *fǣna = fornisländska o. fornnorska féna, bli rik; alltså kanske i en ursprunglig betydelse av 'rikedom'. — Ordet fä uppträder i ortnamn dels med ä, men dels ock med i-vokal (beroende på en fornsvenska vida spridd ljudlag ēa > īa), t. ex. Fiholm Sdlm. o. Västmanland, sannolikt också Fiby Uppl. (fornsvenska Fiaby); se Wigforss NoB 6: 117.