• 1. frukt med hård och torr vägg;
     (speciellt) ätlig sådan: en skål med nötter på bordet;
     (bildlig betydelse) en hård nöt att knäcka en svår uppgift att lösa;
     få på nöten (vardagligt ord) få stryk;
     bli besegrad;
     (vardagligt ord) (göra något) som en påse nötter mycket dåligt || -en;
     nötter
• 2. nötboskap nötkreatur;
     (bildlig betydelse) dumbom, idiot: ditt nöt! || -et;
     pl. =, best. pl. -en

Uttryck som innehåller nöt

• En svår nöt att knäcka

  Betydelse: En svår uppgift att lösa

  Exempel: "arbetslösheten är en svår nöt att knäcka"

• Få på nöten

  Betydelse: Få stryk

  Exempel: "Vi fick rejält på nöten i derbyt"

• som en påse nötter

  Betydelse: Mycket dåligt

  Exempel: "De samarbetar som en påse nötter"

1. För den som älskar att sortera in andra i fack är Kristofer Steen en svår nöt att knäcka.

   Men hur luckorna ska fyllas är en annan nöt att knäcka.

   Att detta skulle bli en svår nöt att knäcka hade stått klart redan under förhandlingarna i Skänninge.

   En hård nöt att knäcka i de kommande förhandlingarna blir premiepensionen.

   Så det där blir en nöt att knäcka för nya styrelsen.

   Att få tag på optimala butikslägen kan bli en svårknäckt nöt för den som inte har varit tidigt ute.

   Det var den godaste nät jag någonsin ätit.

• Betydelse: Kreatur af hornboskapen.

  Synonymer: djur, best, fä, kreatur, husdjur, högdjur, krypdjur, kryp, kräk

1. 1. nöt, (hassel- o. d.), svenska dialekt även nött (i uppsv. o. norrl. mål) o. not, fornsvenska nyt, not(h), nut (plural nöt(t)er) = fornisländska o. fornnorska hnot, danska nød, medellågtyska not(e), fornhögtyska hnuz (nyhögtyska nuss), anglosaxiska hnutn (engelska nut), urgermanska konsonantstam nut; besläktat med iriska cnú detsamma, till urindoeuropeiska knud. Hit hör också enligt H. Pedersen latin nux (genitiv nucis); väl i så fall med Walde av *dnuk, omställning av knud? — Vokalen ö i nysvenska o. nydanska beror på inverkan från omljudsformen i plural — Nötskrika, se under skrika. — Nötväcka, Linné 1740: -vecka = da.-no. nødevække, till väcka 2 (hugga), jämför danska nøddehakker, engelska nutpekker och så vidare Linné 1731 har i stället nötväkare.
2. 2. nöt n. = fornsvenska = fornisländska o. fornnorska naut, danska nød, fornhögtyska nôz (nyhögtyska dialekt noss), anglosaxiska néat (engelska neat), av urgermanska *nauta- (varav finska nauta, vars t dock visar hän på ett urgermanska d, alltså till tiden före ljudskridningen; jämför K. B. Wiklund IF 38: 51 f. med litter.). Egentligen: egendom, till *neutan, åtnjuta, äga (= njuta); jämför fornisländska o. fornnorska nautr m., värdefull egendom; besläktat med litauiska naudà, vinst, egendom. Fornslaviska nuta, boskap, är lån från urgermanska språk Med avseende på betyd.-utveckling jämför fä. — Samma avljudsstadium uppvisar fornsvenska farunöter, reskamrat = fornisländska o. fornnorska fǫrunautr (besläktat med verbet fara; för övrigt i fråga om u-vokalen omstritt), med senare leden motsvarande (med prefixet ga-, sam-) fornsaxiska ginôt, fornhögtyska ginôz (svagt böjt: ginôzo = nyhögtyska genosse), anglosaxiska genéat, kamrat, delegare, o. d.; egentligen: som njuter tillsammans med; däremot ej, med Meringer IF 18: 234, närmast till det nära besläktat nöt 2, jämför äldre skå. hjordnöt, medhjälpare till boskapshjordens vaktande; alltså egentligen: som hör till nötkreaturen, dräng. Härav avledning fornsvenska farunöte, ressällskap, följe = fornisländska o. fornnorska fǫruneyti; särsk. i förbindelse i flokk ok far(u)nöte = nysvenska i flock och farnöte.