åsna

Synonymer till åsna

mula, mulåsna, boricka, åsnefåle, tamåsna, vildåsna, hästdjur; (bildl.) dumbom, dumhuvud, klantskalle, knäppskalle, fårskalle, nöt

Användarnas bidrag

synonymer

onager, fån

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder åsna?

1. ett hästdjur, mindre än häst, grå och med långa öron: tamåsna, afrikansk vildåsna, asiatisk vildåsna;
  vara envis eller dum som en åsna vara mycket envis respektive dum || -n;
  åsnor

Uttryck och ordspråk relaterade till åsna

Uttryck som innehåller åsna

Dum som en åsna
Betydelse: Väldigt dum
Exempel: Jag sa fel namn till henne och kände mig dum som en åsna
Envis som en åsna
Betydelse: Väldigt envis
Exempel: Jag sa att det var för långt att köra, men han är envis som en åsna
som en åsna mellan två hötappar
Betydelse: Ha beslutsångest
Exempel: Hon hade fått två lika bra förslag och stod som en åsna mellan två hötappar

Hur används ordet åsna?

Som liten pojke red Mervyn på åsna eller cyklade till den brittiska skolan i Tientsin.
Mitt emot varandra i var sin fåtölj sitter en åsna med en dator och en apa med en bok.
Han motiverade sitt krav med att en åsna i en demokrati också har rätt att få visa att den är en åsna.
Men också praktiska problem för de röstande som i vissa delar av landet måste ta sig fram till fots eller på åsna tiotals kilometer på smala stigar i bergen.
Första övernattningsplatsen är en inhägnad äng med skriande åsna som närmsta granne.

Historik för åsna

åsna, egentligen oblik kasus av fornsvenska āsne m. (jämte āsna, åsninna), jämför anda, hjärna, hjässa och så vidare = fornisländska o. fornnorska asni m. (asna f.), danska asen (nu som skällsord), från fornfranska asne (franska âne) = spanska asno, italienska asino och så vidare, av latin asinus, väl = forngrekiska ónos, båda sannolikt från något språk i Mindre Asien, jämför armen. ēš (ävensom turikiska ešek), sammanställt med latin equus, häst = fornisländska o. fornnorska jór och så vidare (se Joar o. under häst), dock osäkert. — Dessutom uppträda i urgermanska språk former med -l: gotiska asilus, fornsaxiska, fornhögtyska esil (nyhögtyska esel), anglosaxiska e(o)sol (engelska easel med den bildliga betydelse 'staffli', jämför att nyhögtyska esel även betyder 'sågbock, trähäst'; överförda användning av samma slag som i bock; om engelska ass se nedan); danska æsel kommer från nyhögtyska (jämför sydsvensk dialekt ditt äs[s]le, din usling). Detta urgermanska *asilu- (varifrån fornslaviska osĭlŭ, litauiska ãsilas och så vidare) har möjligen fått sitt -il genom suffixbyte eller genom övergång av -in till -il i obetonad stavelse; enligt andra dock från latin förminskningsord asellus. Från latin kommer även iriska assan, varav anglosaxiska assa (engelska ass). — De ariska indoeuropéerna ha en annan beteckning: sanskrit khara- = avestiska zara-; dessutom finnas särspråkliga benämningar. — Användningen av ordet för 'åsna' med nedsättande betydelse förekommer redan i latin — Åsnan är ej inhemsk i Europa; o. man saknar sålunda anledning att vänta sig en samindoeur. beteckning. I alla händelser synes icke åsnan (lika litet som naturl. kamelen) i indoeuropeiska tid ha använts i människans tjänst. — Liksom åsna kommer även mul- i mula, mulåsna ytterst från latinet. — Åsnebrygga, om 5:te propositionen i Euklides I, t. ex. C. R. Nyblom, motsvarande nyhögtyska eselsbrücke, franska pont des ânes osv.; så kallad, emedan de på detta område mindre begåvade ej hunno över densamma. Även (efter medellatin pons asini) om upplagor av klassiska författare, som med allahanda förklaringar allt för mycket underlättade arbetet för tröga lärjungar; i denna användning ännu P. Malm 1901. Kanske har detta ord i liknande betydelse tidigast brukats om en för mindre skarpsinniga studerande bekväm metod att finna medeltermen i slutledningar, vilken väl falskeligen tillskrevs den franske filosofen Buridan (1300-t.), vars namn även ingår i uttryck Buridans åsna, om ett förr i de vanliga disputationerna om viljans frihet ofta nyttjat exempel (åsnan mellan hötapparna). I anslutning till dessa användning, särsk. tidigare, rätt vanligt i svenska litter. i allmännare betydelse, om genvägar för lättja o. håglöshet, t. ex. Törneros 1834: 'de åsnebryggor, på hvilka okunnigheten och håglösheten söka smyga sig ginaste vägen fram till ett visst mål', E. Fries 1843 och så vidare — Åsnespark i överflyttad bemärkelse, t. ex. Strindberg R. rum. 1880, efter Aesopi fabel om åsnan som sparkade det döende lejonet. — I äldre svenska förekom åsneöra i betydelse 'hundöra, veck i bok', O. v. Dalin, Möller 1755 under corne o. ännu Blanche 1864 (som även har hundöra), motsvarande danska æselsøre, nyhögtyska eselsohr i samma betydelse Däremot överensstämmer det ännu brukade hundöra, Serenius 1734 och så vidare, med engelska dog's ear.