Den bortgångnes fattigdom och försakande av all timlig vinning för sakens skull återkom i de flesta dödsrunor.

för " avkastande, försakande", munk, asket), namn på en Vaishnava, Shaiva, Shakta eller någon annan del av de strömningar som utgör " hinduismen" i det fjärde levnadsstadiet(ashrama) enligt den i Vedaskrifterna systematiserade sedvanerätten ; synonyma benämningar är yati och bhikshu(tiggare).

Martyrerna och Bacchanterna äger samma känslobotten: jordelivet är ett häkte och en grav, ur vilken vi efter tåligt buret lidande hoppas på återförening med det gudomliga ; Orfeus i den sistnämnda har av bland andra Fredrik Böök betraktats som Stagnelius språkrör, sådan han efter genomgångna kriser i luttrad längtan predikar undergivenhet och försakande fromhet, medan de sensuellt vilda bacchanterna representerar de jordiska njutningarna.