gös

Synonymer till gös

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder gös?

1. en abborrfisk || -en;
  -ar
1. mindre fartygsflagga || -en;
  -ar
1. tackjärnsstycke || -en;
  -ar

Hur används ordet gös?

En ugnsbakad gös ser verkligen ut som en ugnsbakad gös och inte som ett mytiskt havsväsen i motljus.
Här har jag använt gös på samma vis.
Förhoppningen är att utsättningen av rovfisken gös ska bidra till minskad övergödning och klarare vatten i fjärden.
- Vi säljer mycket mer gös nu till exempel.
De första åren när vi hade öppnat kunde vi göra av med ett halvt ton filead gös innan juli var slut.
Just som Vallinder nästan vrålande konstaterat att det var en gös i trekilosklassen gick reven plötsligt av och jag stod där med en stump nylonlina dinglande från det tunna spöet.
Gäddan kan bytas ut mot filé av gös eller abborre.
Insjöfiskar som gös och gädda är såtillvida bättre i Stockholm som att de går att få tag på.
Abborre och gädda betingar mycket höga priser på kontinenten liksom gös och givetvis löja och löjrom.
Vi hissade en gös i aktern.
Där låg gös i en masugn.

Historik för gös

1. gös, fisk, Lucioperca, 1530 o. annars stundom under 1500-t.: göss, för övrigt gö(ö)s, motsvarande vissa svenska dialekt gys, fornsvenska gius (gyus), forndanska gys; jämför finska kuha, av *kuza-, av *gusa- (?), o. nyhögtyska giesen, Cyprinus cephalus; till stammen i fornisländska o. fornnorska gjósa, forsa fram ~ medelhögtyska güse, flöde; namnet väl på grund av att fisken plägar spruta ut den luft han insupit (dock ej karakteristiskt ensamt för gösen!). Ehrismann PBB 18: 229. Förhållandet mellan de nordiska formerna är för övrigt oklart. Jämför gös 4.
2. gös, tackjärnsstycke, Risingh 1671, U. Hiärne 1687; inkommet med vallonerna, från franska gueuse; dunkelt; enligt somliga i sin tur från nyhögtyska guss, smält järnklump, egentligen: gjutning. Jämför göt 2 o. gös 4.
3. gös, flagg på bogsprötet, 1719: Konungens Giös = danska gjøs, från holländska geus; osäkra tolkningsförslag.
4. gös i en dum gös, dum som en gös, t. ex. dumma giösar 1741, jämför: sådan skadlig giös 1732 o. svenska dialekt jöser, opålitlig person. Olika tolkningsförslag. Sammanställt med gös l, jämför dum som en flundra, torsk osv.; med gös 2, alltså 'klump', o. med Jöns i dummerjöns (med bortfallet n, jämför Jösse). Se Hjelmqvist Ark. 16: 177 f., 18: 128 f., o. författare 1600-t.:s svenska s. 35 med där citerad litteratur. Sannolikast synes vara att ehuru tydligen ordet tidigt ställts i samband med fisknamnet, det egentliga ursprunget, särskilt av språkprovet från 1732 att döma, dock är ett helt annat. Mot att gös 2, tackjärnstycke, här skulle ingå talar emellertid detta ords sena uppträdande i svenskan ävensom den rätt folkliga karaktären av vissa hithörande ord och uttryck.