Hur används ordet kakuminal?
En retroflex flapp eller ett tjockt l (kakuminalt l) är ett konsonant språkljud.
l är vanligtvis inte kakuminalt efter i och e, utom i egentligt dalmål, vilket i fråga om l har gått sina egna vägar och till och med delvis kan använda kakuminalt l i början av ord, till exempel låta.
Älvdalskans lateral altererar komplementärt mellan tjockt kakuminalt och tunt, där det tjocka ljudet används då ljudet är kort och det tunna då ljudet är långt.
Ett gemensamt drag med norra Sverige är det tjocka l-ljudet (kakuminalt l), som används i de flesta österbottniska dialekterna utom längst i norr, samt hos en del talare i Åboland och på Åland.
I likhet med de flesta mål i norra och mellersta Sverige har dalmålen supradentalt tungspets-r och kakuminalt (med tungspetsen mot gomtaket) tjockt l. Supradentalerna förekommer dock mera begränsat än vanligt, exempelvis blir rs ofta ss (till exempel koss kors), rn i södra Dalarna blir r (till exempel bar barn, björ björn, upp t.o.m. Rättvik, Leksand och Västerdalarna).
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.