Synonymer till kräfta
- (föråldr.) cancer, elakartad tumör, malign tumör, svulst, cysta
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Däremot hamnar en turkisk färsk kräfta överst på prispallen.
Berndt Åström och hans fiskekompis Eric Forslund är helt överens om hur en riktigt god svensk kräfta ska smaka.
Är det viktigast att ta en sup till varje kräfta så spelar det kanske inte så stor roll.
För att en kräfta ska smaka gott måste den sköljas och kokas på rätt sätt.
På den platta svarta hattkullen är det ett mönster med måne och stenbock och kräfta och planetkulor i ellipser.
Toppa med en kräfta på varje tallrik och gärna en och annan dillkrona för utseendets skull.
Så här års brukar jag lägga på en god kräfta från svenska vatten och garnera med krondill för doften och utseendets skull.
Viktor och tjejkompisarna ligger på magen på bryggan och kan se hur kräfta efter kräfta kommer kravlande från under stenarna och in i håvarna.
Det gäller bland Vättern där det är fritt fram att fiska kräfta utan tillstånd på allmänt vatten.
Man talar om bölder eller frätande kräfta på samhällskroppen som måste angripas med radikala snitt.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
För mer information, klicka på informations-ikonen nedan.
Här kan du rösta på bidrag från andra användare. Dina röster hjälper oss att avgöra vilka bidrag som ska läggas till i ordboken.
Du kan ge bidraget en positiv, negativ eller blank röst. Du kan rösta på så många bidrag du vill. När du har röstat på ett bidrag kommer du automatiskt att få ett nytt bidrag att rösta på. Om det inte finns några fler bidrag att rösta på försvinner den här rutan.
Tack för att du hjälper oss att göra vår levande ordbok bättre!
Nordiskt namn som sannolikt är en maskulinform av namnet Runa, vilket är en kortform på namn som inledes med Run-: hemlighet.
Nordiskt namn som består av betydelseelementen gud och hemlig visdom.
Besläktade namn: Runo, Runa, Guje
singular | plural | |||
---|---|---|---|---|
obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
nominativ | en kräfta | kräftan | kräftor | kräftorna |
genitiv | en kräftas | kräftans | kräftors | kräftornas |
singular | ||
---|---|---|
obestämd form | bestämd form | |
nominativ | en kräfta | kräftan |
genitiv | en kräftas | kräftans |