Synonymer till kråka

• 1. en svart och grå kråkfågel;
     elda för kråkorna se under elda
  2. märke i marginalen, se bock 4
  3. (förr) en huvudbonad för kvinnor: en hätta med hakband, bonnett || -n;
     kråkor

Uttryck som innehåller kråka

• Det fina i kråksången

  Betydelse: Själva meningen, fördelen med det hela

  Exempel: "Det fina i kråksången är att det inte kostar något"

• Elda för kråkorna

  Betydelse: Slösa med värme; bildligt om att slöa med något

  Exempel: "Vi stänger av elementen när vi åker på semester för att inte elda för kråkorna"

• spilla krut på döda kråkor

  Betydelse: Slösa sina krafter och sin tid förgäves

  Exempel: "Det är ingen idé, spill inte krut på döda kråkor"

1. Dag fick förstås inte bevittna grälen; jo en gång när han skulle ringa på hos dem hörde han ett våldsamt samtal bakom tamburdörren: en bofink som var Elisabet och en kråka som var Ester.

   En kråka kraxade uppe på skorstenen och liksom till svar hördes kossan Daisy råma ute i fähuset.

   Minst femtio frågor trängdes om varandra i min skalle och hoppade kråka över varandra.

   Ett stycke bort i vänstra filen ligger en kråka fastklistrad på asfalten.

2. Dessa läsare har sedan mitten av augusti bombarderats med uppmaningen att sätta en kråka mot lägre skatt.

   Sedan satte Zlatan Ibrahimovic sin kråka på kontraktet och fullbordade sommarens hetaste övergång.

   Sedan är allt personalen kräver en oläslig kråka längst ner.

   Hade Maths O Sundqvist bara satt sin kråka på pappret i måndags skulle alltså charaden ha fortsatt.

   På torsdagen satte trotjänaren sin kråka på ett nytt kontrakt med storklubben.

3. Några sjömansärr framträdde och längst uppe i näshålan hängde faktiskt en svart kråka som en läderlapp från grottaket.

4. Hon satte en kråka på huvudet och knöt fast den under hakan.

1. kråka, fornsvenska krāka = fornisländska o. fornnorska kráka, danska krage, jämför fornisländska o. fornnorska krákr, korp, till en urgermanska stam krǣk- eller med k-suffix (vanligt i djurnamn) till krǣ- i det västgerm. ordet för 'kråka': fornsaxiska krâia, fornhögtyska även krâwa (nyhögtyska krähe), anglosaxiska cráwe (engelska crow), med motsvarande verb: nyhögtyska krähen osv.; i båda fallen ljudhärmande, urindoeuropeiska *grē(g)-, av samma slag som urindoeuropeiska grak- i latin graculus, kaja, eller urindoeuropeiska krōg- i råka; jämför kraxa, korp, ramsvart med likartat ursprung, ävensom t. ex. sanskrit kāka- (KZ 45: 146). — Kråkfötter, om dålig skrift, t. ex. Dalins Arg., motsvarande norska kraakeføtter, danska kragetæer, efter nyhögtyska krähenfüsse. — Kråkvinkel, kälkborgerlig håla, efter nyhögtyska krähwinkel, i denna betydelse begagnat av Kotzebue 1803 som skådeplats för hans lustspel 'Die deutschen Kleinstädter'; efter nyhögtyska bynamnet Krähwinkel, fornhögtyska Chrâwinchil; egentligen: vrå där kråkorna bygga bo. — Jämför följ.