Synonymer till svart

• 0. som helt saknar ljus, den mörkaste av alla färger;
     står i många uttryck(et) och sammansättningar för sorg, dysterhet, ondska och olaglighet;
     begära svart på vitt på något kräva otvetydigt bevis, skriftligt intyg eller dylikt;
     det nya svarta det som gäller, är 'inne' just nu, 'sista skriket' || neutr. =;
     -are

Uttryck som innehåller svart

• allt är inte svart eller vitt

  Betydelse: Det finns nyanser

  Exempel: "Det är viktigt att visa för eleverna att allt inte är svart eller vitt"

• Den svartaste dagen

  Betydelse: Den hemskaste dagen

  Exempel: "Det var den svartaste dagen i landets historia"

• Få svart på vitt på något

  Betydelse: Få skriftligt bevis om något

  Exempel: "Nu har vi svart på vitt att tomten är vår"

• Familjens svarta får

  Betydelse: Den som har sämst rykte i familjen; den som lyckats sämst i familjen

  Exempel: "Hon kände sig som familjens svarta får"

• Se allt i svart

  Betydelse: Vara väldigt pessimistisk

  Exempel: "Just nu ser du allt i svart men det kommer att bli bättre"

• svart humor

  Betydelse: Mörk, cynisk humor

  Exempel: "Filmen är full av svart humor"

• svart som natten

  Betydelse: Kolsvart

  Exempel: "Katten var svart som natten"

• Svarta pengar

  Betydelse: Olagligt intjänade eller ej redovisade pengar

  Exempel: "Hon visste att maken hade betalat lägenheten med svarta pengar men låtsades inte om det"

• Vara svart i själen

  Betydelse: Vara ond

  Exempel: "Hon förstod inte hur någon kunde vara så svart i själen"

1. Anna Uddenberg har svart läppstift och tar en cigg i porten med vy över Birger Jarlsgatan.

   Den spred sig sedan snabbt i byggnaden och tjock svart rök lade sig över den välbesökta charterorten.

   Mot svart botten avtecknar sig en vit cirkel som är skallbenet i genomskärning.

   Efter branden steg tjock svart rök upp från bussvraket.

   Att ha svart hår och att som Leo ha storslagna idéer är inte alltid så bra i de här sammanhangen.

   Kraftig svart rök blåser in mot centrala Mjölby.

   Hon konstaterar insiktsfullt att den historia hon berättar knappast är avslutad bara för att lagarna gjorts om och det bor en svart familj i Vita huset.

   Ljussättningen mot svart bakgrund går i rökigt violett och rött.

   Det var det sista Ivan spelade i livet och för hans lagkamrater skulle snart ett svart hål av chock och sorg öppna sig under deras fötter.

   Men när det väl blir dags tycker dock Brosnan att det är hög tid att en svart skådespelare får spela James Bond.

2. Företaget hade använt svart arbetskraft för att göra rivningsjobbet.

1. svart, fornsvenska svarter = fornisländska o. fornnorska svartr, danska sort (av svart-), äldre danska o. danska dialekt även svart, gotiska swarts, fornsaxiska swart, fornhögtyska swarz (nyhögtyska schwarz), anglosaxiska sweart (engelska swart), av urgermanska *swarta-. Avljudsform: fornisländska o. fornnorska sorti m., mörker, tät dimma, norska surta, mörk järnhältig myrjord (till svart liksom t. ex. sump till svamp; jämför för övrigt fornisländska o. fornnorska bloti: blöt, dofi: döv, hiti: het, roði till röd), fornisländska o. fornnorska sortna, svartna (danska sortne är tvetydigt, snarast till sorf av svart), jämför till avljudet blikna: blek, döf na: döv och så vidare, vidare: svenska ånamnet Surt an i Surteby sn Västergötland (fornsvenska Surtoby med mera, av genitiv till ånamnet fornsvenska *Surta = norska Surta, författare Sjön. 1: 594, SOÄ IX. 2: 195), gårdn. Surt e Vättle hd Västergötland, av äldre Surto, oblik kasus till ett fornsvenska *surta = norska snrta ovan (jämför SOÄ 13: 15), om Surte i Ale hd Västergötland se SOÄ 2: 58). Fornisländska o. fornnorska sorta, svart färg, behöver däremot ej innehålla det svaga avljudsstadiet, utan kan vara en utjämningsform från en böjning *svarta, genitiv *s(v)ortu, jämför under svala. — Väl besläktat med latin sordés, smuts, som dock kan på annat sätt förklaras. — Ofta i namn på sjöar o. åar med mörkt vatten (se ovan o. författare Sjön. 1: 593 f.); jämför t. ex. fornhögtyska Swarzaha, i tal. Lago Nero, forngrekiska flodn. Mélas, iriska Dubhlinn (= Dublin), det svarta vattnet, och så vidare (ty., egentligen keltiska Neckar däremot av flera skäl knappast till latin niger, svart). — Om andra beteckningar för 'svart' se under blå, melankoli o. neger. — Ha eller visa svart på vitt på, t. ex. Dalins Årg.: 'Jag kunde wisa Bror swart på hwitt', efter nyhögtyska schwarz auf weiss haben, zeigen, egentligen: ha eller visa skriftligt (svart bläck på vitt papper), jämför franska avoir qch. par écrit. — Svarta havet, allmän beteckning, även i ryska o. turikiska, med syftning på dess dimmor, stormar och dylikt, alltså av samma orsak som forngrekiska Pontos dxenos, det ogästvänliga havet (möjligen också med tanke på dess vilda kustbebyggare), sedermera efter de grekiska koloniernas uppkomst P. evxc(i)nos, det gästvänliga (såvida ej här en eufemism föreligger, jämför t. ex. uppkomsten av Erinnyernas namn Evmenider). — Svartkonst, fornsvenska svart konst, motsvarande i danska, nyhögtyska, engelska, fra.; översättning av latin nigromantia, ombildning i anslutning till niger, svart, av forngrekiska nekromanteia, spådom med tillhjälp av de döda, till nekrös, lik, o. manteia, spådom (besläktat med minne). — Svartmuskig, Dalins Arg. i betydelse 'surmulen' eller dylikt (jämför nedan), Bellman, om hy, jämför norska svartmusken, till svenska dialekt musken, disig, surmulen, norska: smutsgrå, disig, fuktig, svenska dialekt musk, halvmörker, smuts, norska: duggregn, disighet, danska dialekt: dimma, samt med specialisering åt annat håll: äldre nysvenska, svenska dialekt musken, murken, danska musk, mögel ~ norska mausken, moysken, murken. Väl jämte mosse med en grundbetyd, 'fuktig' eller dylikt Jämför äldre svenska svartmngga, svartmuskig kvinna, o. svenska dialekt mugg, fuktighet (se mögel). — Svartsjuk, o. 1650, jämför svartsot, svartsjuka, Lucidor; från uttryck såsom äldre nysvenska bära svarta strumpor Lucidor med flera, svenska dialekt draga svarta strumpor, vara svartsjuk, jämför norska svarthososjuke, östsvenska dialekt svartsocka av *svartsockesjuka, ävensom (ä.) engelska fo wear yellow stockings, egentligen: bära gula strumpor, vara svartsjuk, jämför to look yellow detsamma Till samma område höra danska skaire en skakhoser, egentligen: skära snedstrumpor åt någon, få korgen; jämför nyhögtyska ungläckshosen anziehen, ävensom äldre nysvenska o. svenska dialekt få skinn eller kalfskinn, i betydelse: få korgen, vartill med en nära till hands liggande utveckling danska skinsyg, svartsjuk, äldre svenska skinnrädd detsamma, egentligen: rädd att få 'skinn', dvs. en korg. Möjligen äro dessa uttryck med skinn de äldsta, o. de övriga (draga svarta strumpor och så vidare) kunna ha utvecklat sig ur sådana som få benplagg, strumpor av skinn eller dylikt, i betydelse 'få korgen', med samma betyd.-utveckling som i danska skinsyg. Huru färgbeteckningarna 'svart' o. 'gul' inkommit i dessa uttryck, är ovisst. Svarta o. väl även gula färger betraktades emellertid som olycksbådande. Jämför även t. ex. svart avund eller gul av avund, ävensom latin lividus, likblå, gröngul, men även: avundsjuk. E. H. Tegnér återför hela denna grupp av ord o. vändningar till den medeltida sagan om Virgilii misslyckade frieri, då han 'föll genom korgen' (jämför få korgen; se korg), o. förmodar, att de nämnda färgbeteckningarna åtminstone delvis syfta på följderna av detta fall; jämför holländska eene blauwe scheen loopen, få korgen, egentligen: skaffa sig ett blått skenben. Se för övrigt Tegnér Hemmets ord s. 60 f. o. författare 1600-t:s svenska s. 27 f.