Hur används ordet p-ljud?
Dess ursprungliga ljudvärde i klassisk grekiska var ett aspirerat p-ljud men i modern grekiska representerar det.
Språkliga förändringar som gjorde att vissa k-ljud övergick i p-ljud (som stavades med pi och fi) gjorde att koppa inte längre behövdes, och den försvann ur alfabetet.
En tonande konsonant i slutet av ett ord kan bli tonlös när nästa ord börjar på en tonlös konsonant, som i ” han böjde ”, där b-ljudet i ” böjde ” har blivit ett p-ljud före det tonlösa ljudet s i.
I stort sett är det klusiler i initial position i ordet som blir aspirerade, till exempel första/p/i pappa medan det andra p-ljudet har kortare tonlatens och blir nästan helt oaspirerat.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.