Historik för rång
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- rång, svenska dialekt, avhuggen trädstam och dylikt, fornsvenska rang, stång för höns, jämför finska lånordet ranka, ranko; möjligen besläktat med sydty. dialekt range, stång. Kanske av urgermanska *hrang- o. i så fall säkerligen avljudsform till gotiska hrugga, stav, medellågtyska, medelhögtyska, nyhögtyska runge, vagnsstång, anglosaxiska hrung (engelska rung), bland annat: tvärbjälke på skepp; enligt somliga nasalerad form till latin crux, kors (se d. o.), dock ovisst. Om en annan möjlighet se rå 2. — Avledning: ränge n., gles inhägnad, rängla, lång stång.
