ryd

Historik för ryd

ryd, röjning i skogen, nu blott dialekt, men förtjänt att upptagas i riksspråk, fornsvenska rȳþ f. o. n.?, i sammansättning, t. ex. rofna-rȳþer plural, jordstycke uppröjt till rovland, samt i ortnamn Väsentligen = fornisländska o. fornnorska rjóðr n., öppet ställe i skogen, norska rjod detsamma, svenska dialekt ry, skoglös backe, jämför fornsvenska riūdh; alltså ett rȳþ, med förlust av det suffixala r eller kanske bildat utan denna avledning, jämför sydty. riet n., uppröjd plats. Därjämte möjligen rŭþ, med samma avljudsstadium som fornisländska o. fornnorska ruð n., röjning i skogen, fornsvenska ruþ = medellågtyska rot (-d-) n., fornhögtyska rod. Snarast av en s-stam, *ruðaz, *ruðiz, eller av *ruða- resp. *ruðja-. Dessa fornformer uppträda i en mängd svenska ortnamn, t. ex. Ryd, Ryssby (fornsvenska Ryzby) samt namn på -ryd, -red (t. ex. Smål., Vgtl.; jämför Kungs-), -rud (Vrml., Dalsl.), -röd (Skåne); se även Råda. Fvnord. rjóðr ligger till grund för de bohuslänska namnen Ryr o. Röra. Till roten i rödja, se detta ord — I ortnamnen på -ryd, -rud och så vidare ingå icke sällan personnamn (t. ex. Ravelsryd under Ralf, Tovaryd under Tuve) o. djurnamn t. ex. Ormaryd (se Orm-), o. Traneryd, som stundom felaktigt i stället förmodas innehålla personbeteckningar; vidare ofta beteckningar för naturförh. eller produkter av mänsklig verksamhet, t. ex. Sjöryd (fornsvenska Siorydh) o. de av författare Sjön. 4: 96 anförda sammansättningarna med sjö- o. älvnamn, t. ex. Frykerud och så vidare, eller Brännered Västergötland (fornsvenska Brænnurydh), Stockaryd Smål. (fornsvenska Stokkarydh) och så vidare Jämför Landvetter. — Vissa av ryd- namnen innehålla kristna personnamn o. måste sålunda härröra från kristen tid. Många äro dock äldre, o. somliga kanske avsevärt äldre. — Däremot ingår ursprungligen icke -ryd i Danderyd Uppl., fornsvenska Danarö(r) med mera, av för övrigt ovisst ursprungligen (se förslagsmeningar hos Lindroth Fornv. 1914 s. 155). — Från ortnamn, bildade av ryd o. rud, härröra (åtminstone i de flesta fall) familjen, på Ryd-, Rud- såsom Rydelius (Ö. Ryd Ögtl.), Rudin (teolog, Ö. Ryd Ögtl.), Rudenschöld, efter biskop Torsten Rudeen (Rudenins) från ett Rud i Värmland, Rydin med flera — Av det ovan nämnda Ryssby bildades det nu utdöda familjen. Rhyzelius (biskop o. hävdatecknare, † 1761, vilkens barn adlades under namnet Odenerantz).