Synonymer till skog

• 0. större område med träd;
     inte se skogen för bara trän hänga upp sig på detaljer och försumma helheten;
     det gick åt skogen (vardagligt ord) det misslyckades helt || -en;
     -ar. Anm.: i sammans. vanl. skogs-, men skogklädd, skoglös, skogvaktare

Uttryck som innehåller skog

• åt skogen

  Betydelse: riktigt illa

  Exempel: "alla tyckte att det var helt åt skogen att busslinjen skulle dras in"

• Barka åt skogen

  Betydelse: Någonting blir väldigt fel

  Exempel: "Matchen började bra men sedan barkade det åt skogen"

• Bättre en fågel i handen än tio i skogen

  Betydelse: Det är bättre att nöja sig med det man har än att hoppas på något man ännu inte har

  Exempel: "Jag drar mig ur spelet när jag står på plus – bättre en fågel i handen än tio i skogen"

• Dra åt skogen

  Betydelse: Försvinn!

  Exempel: "Jag struntar i dem, de kan dra åt skogen!"

• Inte se skogen för alla träd

  Betydelse: Fästa sig vid detaljer och missa helheten

  Exempel: "Han tyckte att de fastnade i avtalets detaljer och inte såg skogen för alla träd"

• Lova guld och gröna skogar

  Betydelse: Göra fantastiska löften som man inte kan hålla

  Exempel: "När politiker lovar guld och gröna skogar ska man vara skeptisk"

• skogens röda guld

  Betydelse: Lingon

  Exempel: "Det plockade massvis av skogens röda guld"

• Till skogs

  Betydelse: Springa sin väg; fly (till skogen)

  Exempel: "Katten rymde till skogs"

0. Det är samma sak i Sverige där det finns oerhört lite orörd skog kvar.

   Näringsämnen från skog och jordbruk stannar kvar under lång tid i stället för att forslas ut i Atlanten.

   Matte och husse måste hålla extra god uppsikt över sina hundar i skog och mark under denna period.

   Gästarbetare från Kamerun uppges plantera skog i Sverige för usla löner.

   Två månader senare hittades hans huvudlösa kropp i en skog utanför Kiev.

• Betydelse: Vidsträckt mark, beväxt med träd.

  Synonymer: hed, mo, hult, lund, dunge, park

1. skog, fornsvenska skōgher = fornisländska o. fornnorska skógr, norska skog, danska skov, ett speciellt nordiskt ord, av urgermanska *skōȝa- eller (jämför fornisländska o. fornnorska genitiv -ar) möjligen *skoȝu-; i avljudsförh. till anglosaxiska scaga, småskog (engelska shaw); egentligen: det som sticker upp eller skjuter fram, besläktat med svenska dialekt skage (fornsvenska skaghi?, blott känt som tillnamn), fornisländska o. fornnorska skagi, danska ortnamn Skagen; till svenska dialekt, norska, fornisländska o. fornnorska skaga, sticka fram, danska dialekt skage, vartill även skägg; rotbesläktat med ske (se för övrigt d. o.). Om betyd.-utvecklingen i skog jämför v. Friesen Språk o. st. 2: 224. - Betydelse 'skog' o. 'udde' äro även förenade i iriska ross, Marstränder IF 22: 335. - En urgermanska parallellrot skak föreligger i fornisländska o. fornnorska skekill, utkant, svenska dialekt skäkling, liten lund, o. möjligen även i fornhögtyska scahho, udde, som dock kunde tänkas utgå från ett skah-, grammatisk växelform till skaȝ-. -- Andra urgermanska beteckningar för 'skog' äro t. ex. nyhögtyska wald och så vidare (se vall) o. fornsvenska viþer (se ved); se även under hult o. mark 1. De sinsemellan sannolikt besläktade latin o. forngrekiska silva o. (h)ýlē ingå i familjen. Sylwan o. Hylander. -- Gemensam indoeuropeiska beteckning för 'skog' saknas; knappast finnes någon, som säkert är gemensam (i samma betydelse) ens för två språkfamiljer: det stundom antagna sammanhanget mellan forngrekiska álsos o. fornslaviska lĕsŭ är mycket osäkert (jämför dock ovan om latin silva osv.). Härav följer dock ej, att indoeuropéerna från sitt urhem icke kände skogen. - Icke se skogen för bara trän, motsvarande i danska o. nyhögtyska, jämför latin frondem in silvis non cernere Ovidius. I äldre nyhögtyska även die stadt vor lauter häusern nicht sehen. - Härtill: Skokloster, ortnamn, av äldre nysvenska Skogh closter. - Skogssnuva (-snua, -snyva), allmänt spritt götalandsord, skogsfru, skogsrå, Linné: 'Skogssnufwor eller Rå'; egentligen: som går o. snokar eller spejar i skogen, till svenska dialekt snu, vädra, snusa, danska snue, norska snuva och så vidare (se snuva). Även snuva eller (i Kim. 1. stundom) skogstippa. - En gammal avledning av skog är fornsvenska sköghia, jaga, egentl: gå i skogen, jämför svenska dialekt skoga detsamma -- Skogshund är ett i svenska dialekt uppträdande noanamn på räven, jämte t. ex. 'han som i skogen går' eller bållfot, eufemistiska ersättningar för ordet räv, som väl ursprungligen självt har samma ursprung: om betydelse är 'den brune', erinras om det likbetyd. björn eller om hare, den grå (jägartabu?), eller om mössen som i svenska dialekt bland annat kallas 'de små grå' (o. i baltiska språk ha namn med denna betyd.).