• 1. det man skjuter: gevärsskott, målskott (i fotboll etcetera)
  2. (om växt) nyutvuxen stamdel: busken skjuter skott
  3. skiljevägg i fartyg: vattentäta skott
  4. (några uttryck(et)) komma som ett skott komma blixtsnabbt;
     klä skott utsättas för obehag, få skulden (för något);
     komma till skott (äntligen) komma i gång med något || -et;
     pl.=, best. pl. -en
• 5. se sko 2

Hur uttalas skott?

5. [kort o]

1. Polisen avlossade natten mot måndagen skott mot en bil i samband med ett inbrott på Hisingen i Göteborg.

   En person knivskars och ett skott avlossades under ett bråk mellan tre män i stadsdelen Angered i Göteborg på onsdagseftermiddagen.

   Vittnen har hört flera skott och sett fyra personer komma springandes i närheten av Rågsvedsskolan i södra Stockholm.

   En av männen hämtade sedan ett hagelgevär och ett skott avlossades men ingen ska ha träffats.

2. Sveriges storstjärna Lotta Schelin fick chansen att lägga Sveriges första straff och ge Sverige ledningen men hennes skott räddades av den danska målvakten.

   Mattias Lindström sköt i ribban och hade ytterligare två vassa skott som kunde ha gett utökad ledning.

   Finlands bästa chanser var två skott som gick högt över.

   Mittfältaren Simone Laudehrs skott efter hörna i första halvlek gick via ett italienskt ben in i mål och det var tysk ledning.

   Hans skott träffade stolpen och Dave Bolland kunde lägga in returen i det halvöppna målet.

3. Du får gärna ta skott på mitt palettblad.

4. Det har sprungit en läcka i skeppets skott.

5. I år dröjde det ända in i april innan våren började komma till skott.

1. 1. skott, fornsvenska skot = fornisländska o. fornnorska, former med a-omljud av det i fornsvenska (o. forndanska) vanligaste skut, skjutande, skott, skjutvapen, tillskott, skatt med mera = danska skud = medellågtyska, anglosaxiska (ge)skot (engelska shot), ungefär detsamma, fornhögtyska scoz (nyhögtyska schoss), telning med mera, medelhögtyska även: avgift, av urgermanska *skuta- n., med biformen *skuti- m. (jämför under bett, grepp, slag och så vidare) = medellågtyska schote, skott, pil, fornhögtyska scuz (nyhögtyska schnss), i nyhögtyska även: häftig, reumatisk smärta (jämför svenska ryggskott o. d.); avljudsformer till skjuta. Betydelse 'skott på växter, telning' kommer från nyhögtyska Från urgermanska språk har lånats franska écot, bidrag till en fest, sammanskott. — Skottspole, se under skyttel. — Skottår, Bureus Suml. o. 1600 = danska skudaar; övers, av nyhögtyska schaltjahr detsamma, jämför nyhögtyska einschalten, skjuta in.
2. 2. skott, plank- eller brädvägg i fartyg, t. ex. Weste 1807 = danska skod, från medellågtyska schot (-tt-) n., även: lås, skjutdörr, av urgermanska *skutta-, väl = urindoeuropeiska *skudnö-, avljuds-form till skjuta; alltså egentligen: vad som skjutes för; sedan: avskilt rum; jämför samma betyd.-skiftning under lock. Av samma urgermanska stam komma: anglosaxiska scyttan, regla för, innestänga (engelska shut), o. medelhögtyska, nyhögtyska schutzen (ej besläktat med likbetyd. skydda).