• 1. (smärtkänsla av) något vasst som går genom huden, sting, styng: ett stick i armen, getingstick
  2. kopparstick, (äldre) gravyr
  3. hemtaget spel i kortspel
  4. lämna någon i sticket överge någon (i en besvärlig situation)
  5. (musikterm) avvikande mellandel i (jazz)låt
  6. dragning åt oönskad färg i färgfoto: blåstick || -et;
     pl. =, best. pl. -en
  7. stick i stäv rakt emot (egentlig betydelse fören på ett fartyg);
     (bildlig betydelse): den nya teorin går stick i stäv med den etablerade uppfattningen

Uttryck med betydelsen stick

• Ta dig i arslet

  Betydelse: Förolämpning när man är arg på någon

  Exempel: "Om han sa det kan han ta sig i arslet"

0. De båda barnen lämnades tidigt i sticket av sin koleriske far.

   Stick kallas del av musikstycke som upprepas mellan verserna i jazzmusik.

1. 1. stick, substantiv, t. ex. 1582 (som översättning av nyhögtyska slich; i numera obr. anv.), I. Erici o. 1645: hiertestick; i anslutning till sticka l efter nyhögtyska stich, stick, styng, av fornhögtyska stih = fornsaxiska stiki, medellågtyska steke, anglosaxiska stice (engelska stitch), gotiska stiks (punkt), av urgermanska *stiki- m. (etymologiskt - stek 1), till germ, roten stik, vara spetsig, varom sticka 2. * Stiki- kan förhålla sig till ett urgermanska verb *stikan ss. t. ex. nyhögtyska biss: bitan, griff: *grlpan och så vidare Anses av somliga som grundordet till verbet *stikjan = sticka 2, 3. - Från nyhögtyska även betydelse 'stick i kortspel', Törnevall f 1706, Möller 1755 - danska stik; jämför under sticka verbet - Hålla stick, bestå provet, numera i utdöende, se hålla streck under streck. - Lämna eller sätta i sticket, dessutom (delvis nu f) bliva, låta, sitta, stanna, stå, J. Baner 1627 och så vidare (lemna), Gustaf II Adolf 1628: i sticket lefft, dvs. lämnat, förr även sticken, motsvarande danska lade i stikken, efter nyhögtyska i/n stiche lassen. Vanligen tolkat som syftande på spjutkamp och dylikt, men att döma av ett ställe hos Luther (wie eine tzornige bien das leben im slich lassen) egentligen om insekter som då de stickas förlora gadden; Pietsch ZfdW 1: 29 Emellertid kan ju, såsom också P. anmärker, uttryck hos Luther bero på en ordlek till ett förut befintligt talesätt; jämför likbetyd, medellågtyska im steke unde löpe läten (dvs. i loppet). - Stickord i betydelse 'sårande ord', Schroderus 1635: stick- (Schroderus 1629: sticks-), då ännu mera enstaka, Brenner 1727, av Hof 1753 betraktat som en god nybildning för franska pique = äldre danska stikord, från äldre nyhögtyska stichwort (nu vanligen stichelivort) = medellågtyska stekewort, egentligen: ord som sticker eller varmed man sticker (jämför slagord). I betydelse 'sista ordet i en skådespelares replik (som tecken till medspelaren)' - danska stikord, likaledes från nyhögtyska stichworl; förr även i boktryckarspr. om sista ordet på sidan, här väl egentligen: framstic-kande ord. - Stickprov, Fahlbeck 1898, vanligt först på 1900-t. = danska stikpr0ue, efter nyhögtyska stichprobe, egentligen bergv.-term: upptaga ett prov av metallen med en slechheber.
2. 2. stick (i stäv osv.), åtminstone o. 1800, motsvarande danska stik i stævn, från lågtyska stik i uttryck ss. 'de wind is stik öst', från uttryck ss. stik up, rätt upp (som en stake), från medellågtyska slikke, påle och så vidare (se sticka 4); stick i stäv alltså: med vinden rakt emot stäven eller den riktning i vilken man vill styra fartyget. — Även ombildat till i stick och stäv t. ex. Fröding, i anslutning till en del bokstavsrimmande uttryck ss. i hack o. häl osv.