Synonymer till syster

• 0. kvinnligt syskon;
     (tilltalsord för) sjuksköterska, nunna med flera;
     (bildlig betydelse i sammansättningar för att ange gemensamt ursprung eller dylikt) systerfartyg (se detta ord) || -n;
     systrar

Uttryck som innehåller syster

• Som att kyssa sin syster

  Betydelse: Tråkigt och meningslöst

  Exempel: "Det här är lika spännande som att kyssa sin syster"

1. Venus och Serenas syster Yetunde Price skjuts ihjäl i Compton tillsammans med sin pojkvän efter att de på grund av sin bil misstas för medlemmar i ett rivaliserande gäng.

   När Petrina kom till Stockholm för att tigga i april gjorde hon sällskap med sin yngre syster och flera andra släktingar från Rumänien.

   Williams bror prins Harry och Kates syster Pippa Middleton är troliga val.

   Pappa Richard gestikulerar och instruerar tioåriga Venus och hennes ett år yngre syster Serena.

   Dottern Jessica har övertygat under EM och tagit högerbacksplatsen, och fyra av de sex fribiljetterna som varje spelare får per match har gått till föräldrarna och syster Sandra och mormor Birgit.

   Från påsk delar de därför upp helgerna; varje syster får varannan helg.

   Han hade också en äldre syster som inte längre lever.

   Även mannens mamma och syster var med i båten.

   Hon var på väg till Linköping med sin syster och hennes två barn i bilen.

2. Systrarna på av­delningen har ett tufft arbete.

1. syster, fornsvenska, fornisländska o. fornnorska systir = danska s0ster, urnordiska swestar, gotiska swistar, fornsaxiska, fornhögtyska swestar (nyhögtyska schwestef), anglosaxiska sweostor, suster (engelska sister), av urgermanska *sweslar, av en böjning *swesör, plural *swes(t)riz- (med inskott mellan s o. r såsom i ström; sedan inkommet i andra kasus); y i nordiska språk beror på utveckling av swi- (i urnordiska plural *swistrijt) till sy-, antagligen genom zz-omljud. le. *suesör = sanskrit suäsä (svdsar-), latin soror (jämför kusin), forniriska siur, flnr och så vidare, även i armen. o. slavo-baltiska språk: det etymologiskt identiska forngrekiska éor Hesych. synes betyda 'dotter, systerdotter' ('syster' heter i forngrekiska annars vanligen adelphé). Alltså ett samindoeur. ord liksom broder, fader, moder, son o. dotter; av reflexivstammen sue, sin, egen (se svear, s ven, svär-, jämför se- i sin, sig); senare leden anses vanligen innehålla ett urindoeuropeiska substantiv *sor, kvinna, jämför sanskrit femininum plural tisråh, tre, jämte forniriska teoir (*lisöres) detsamma (genom dissimilation av zrzV), ävensom forngrekiska dar, maka. Jämför syskon, syssling. — Icke sällan som förnamn; dock ej ens närmelsevis så vanligt som Bror (stundom även Broder). Båda i fsv.; Syster dock (något osäkert) belagt endast i ortnamn I fornsvenska uppträder även fader som personnamn. Däremot äro i de västnord. språk dylika förnamn betydl. sällsyntare. — Under 1700-t. o. åtminstone första hälften av 1800-t. kallade fruntimmer, som voro mera intimt bekanta, varandra för syster, o. herrar o. damer drucko syslerskål. I v. Effens reseskildring från 1719 omtalas, att alla hovdamerna vid Ulrika Eleonoras hov använde denna benämning till varandra; jämför den något försmädliga anmärkningen i Trompeten 1812 nr 7: 'I Grenna äro alla bröder och systrar' (andra ex. se författare Namn o. titlar s. 86). Tydl. har bruket (liksom tant till obesläktade) utgått från de högre sällskapskretsarna. Denna användning ligger icke, såsom annars kunde förmodas, till grund för sammansättning kaffesyster, utan denna, som lånats från nyhögtyska kaffeeschwester, sammanhänger med 'syster' i betydelse av 'kvinnlig medlem av en klosterorden, nunna', alltså egentligen skämtsamt: 'medlem av ett kafferep'. Härifrån också syster om sjuksköterskor (Röda-kors-, Sophiasyster osv.), motsvarande i nyhögtyska med flera språk - Syster k åka = danska sosterkage, nyhögtyska su-sterkiichen, jämför lågtyska susler ds.; uppfattat som innehållande ordet syster, en härledning som dock förbjudes av de tyska formerna; snarast i stället innehållande namnet på den westfaliska staden Soest. Omnämnt från Finnl. 1840 o. om svenska förhållande från början av 1800-t. (Albo hd; se Fatab. 1908 s. 213, varav dock ej bestämt framgår, om just denna beteckning då var i bruk),