Historik för tern
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- tern, tre (eller sex) ark brev- eller skrivpapper, t. ex. Wingård 1847, lotteriterm, 1791, i den senare betydelse = nyhögtyska, franska terne, av italienska terno; i båda betydelse ytterst till latin ternus, plural terni, tre i sänder (av urindoeuropeiska *tris-no-, avledning av urindoeuropeiska *tris; se för övrigt trenne). Jämför tärning.
