Definition av tungomålstalare
- person som ägnar sig åt tungomålstalande (uttalar en svada av obegripliga ord under ett tillstånd av religiös extas)
tungomålstalare
Föreslå nya ord eller lämna feedback
Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.
Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Det förekommer att tungomålstalare själva kan översätta sitt tungotal (jämför med nådegåvan profetia) och att tungotalet översätts av en annan närvarande trots att varken den som talar eller den som översätter känner till språket, de två senare förekommer både i Bibeln och i berättelser från modern tid.
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en tungomålstalare | tungomålstalaren | tungomålstalare | tungomålstalarna |
| genitiv | en tungomålstalares | tungomålstalarens | tungomålstalares | tungomålstalarnas |
Dansk form av namnet Elin, från det grekiska namnet Helena: *fackla*. Även en engelsk variant av det grekiska namnet Eleonora: *barmhärtig*.
Svensk variant av det hebreiska namnet Magdalena, *kvinna från Magdala*, och det grekiska namnet Helena, *fackla*.
Relaterade namn: Lene, Lenita
Väsnas
Måste ni föra sådant oväsen?