Historik för tusengyllen
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
- tusengyllen, växtsl. Eithræa, särsk. E. centaurium (Gentiana c.), arun, Månsson 1642: tusend gylden (där även kallat S. Oluffs ört); efter nyhögtyska tausendgüldenkraut (även hundertgüldenkraut); uppkommet genom felaktig översättningslån av latin växtn. centaurium (franska centaurée osv.), från forngrekiska kentaúrion, som är en avledning av kéntauros, centaur, men oriktigt härleddes från latin centum auri, hundra gyllen. — Från senare leden av samma latin växtnamn kommer även likbetyd. arun, Linné 1751 (från Everlövs sn i Skå.) och så vidare = danska auryn och så vidare, medellågtyska, fornhögtyska aurine. — I äldre nysvenska även tusendygdefeberört (motsvarande svenska dialekt tusend-dygde-febers-gräs) o. tusendygdört (jämför under tusengren).
