virvel

Synonymer till virvel

Användarnas bidrag

synonymer

eda, tromb, snurr

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder virvel?

1. hastig ring- eller spiralformig rörelse;
  något som bildas av en sådan rörelse;
  ställe på huvudet varifrån hårstrån går ut åt alla håll;
  (bildlig betydelse) hetsig rörelse: i dansens virvlar, en virvel av nöjen
2. ljud som bildas av en serie mycket snabba slag på en trumma || -n;
  virvlar

Hur används ordet virvel?

Kierkegaard pressar in läsaren i en dialektisk virvel kring Abraham.
Det är den växande virvel av galenskap som jag kämpar i.
Vad hon inte insåg var att hon nu dragits in i en virvel av händelser som snart skulle förgöra henne.
En gigantisk virvel bildades utanför staden som sög ut bilar och bråte i havet.
Rör hastigt i vattnet så det bildas en virvel och lägg snabbt i ägget i mitten av virveln.
Trots det är Egypten kanske det samhälle som ruskats om svårast under den gångna veckans globala virvel av äkta och inbillade skräckscenarier.
Hon skapar en väldig virvel av intryck och bilder.
Obamas glass är en jordnötsnougatglass med en virvel av chokladtäckta jordnötter och en kolarippel.
Ingen åker runt hjälplöst i en virvel i vårt universum.
Han slog en virvel på trumman.

Historik för virvel

virvel, i äldre n svenska även hverfvel, hvärfel, med motsvarande i dialekt (av hvirvel; jämför under virke), fornsvenska hvirvil, hårvirvel, yrsel(?) = fornisländska o. fornnorska hvirfill, ring, hjässa, bergspets, danska hvirvel, medellågtyska wervel, fornhögtyska wirbil, wirvil, virvelvind (nyhögtyska wirbel), av urgermanska *hwerƀila-, agentisk bildning till urgermanska *hwerƀan, vända sig omkring, bildat som (instrumentalerna) degel, gördel, nyckel, svirvel osv.; se för övrigt värva o. varv 1, 2. Jämför till betyd.-utvecklingen latin vertex, hjässa, topp, till vertere, vända. — Formellt identiskt är svenska dialekt (h)virvel, liten dörrslå = danska hvirvel, norska kvirvel, medelhögtyska wirbel. — Virvelvind = fornisländska o. fornnorska hvirfilvindr, danska hvirvelvind, nyhögtyska wirbelwind osv.; engelska whirlwind från nordiska — Härtill verbet virvla, Tiselius 1723: trans., åstadkomma virvlar i vattnet, Wallerius 1739: refl., T. Bergman 1773: intrans., Bellman: 'Trumslagarn hvirvlar', motsvarande da hvirfle, nyhögtyska wirbeln, mholl. wervelen, ävensom fornisländska o. fornnorska hvirfla (hvirla) trans., utbreda (om hö), norska kvirvla (kve-) detsamma o. svenska dialekt *hvirla, yra, vara vimmelkantig, vanka, fara vilse. Säkerligen ej utgående från ett gemensamt urgermanska grundverb utan vid olika tider uppkomna bildningar, väl i regel avledning av virvel; kanske delvis också ett iterativum-intensivum på urgermanska -ilōn, -alōn till *hwerƀan av samma slag som t. ex. dingla, famla, hymla, skramla och så vidare Engelska (= medelengelska) whirl, virvel, har nordiska ursprungligen Engelska whirl, virvla, kan däremot på grund av betydelse knappast, såsom vanligen antagits (Skeat, Holthausen), utgå från det sällsynta fornisländska o. fornnorska hvirfla, utbreda (hö), utan är säkerligen ett inhemskt deverbativum av det lånade substantivet.