Historik för ökt
- ökt, dialektord, viss arbetstid, t. ex. kl. 8—12 f. m., så lång tid eller så mycket som plöjes eller köres utan att vila, arbetsstund (mellan måltidstimmarna), mellanmål = fornisländska o. fornnorska eykt f., norska øykt i likn. betydelse, jämför danska dialekt øttønder, mellanmål (av ökt o. undarn, se d. o.), av urgermanska *jaukiþō, till stammen i ök eller ett därmed sammanhängande verb *jaukian (= fornisländska o. fornnorska *eykja), egentligen: påselning eller förspänning, sedan om tiden eller arbetet mellan två dylika handlingar (så Lidén muntl. 1880-t., jämför Falk-Torp under øgt). Alltså av samma slag som t. ex. sanskrit sam-gavá, förmiddag, egentligen: tid då korna drivas samman, eller forngrekiska bou-lytón-de (Odyss. IX, 58: ’men när det led mot den tid, då man oxarna löser från oket’), och så vidare Se för övrigt ok. — Ett annat, med tvekan framställt, icke antagligt förslag se Noreen Ark. 6: 314.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.