örfil

Synonymer till örfil

hurring, hurril, orre, slag på kinden, slag, smocka, sittopp, dagsedel, snyting, sinkadus, lusing, kindpust, lavett

Användarnas bidrag

synonymer

dask, hurvel

Hjälp oss förbättra innehållet

Föreslå nya ord eller lämna feedback

Föreslå ett nytt ord eller uttryck

Fyll i samtliga fält markerade med en asterisk (*) korrekt för att skicka in ditt bidrag, och var noga med stavning.

Tack för att du bidrar till vår levande ordbok!

Vad betyder örfil?

1. slag på kinden eller örat, hurril || -en;
  -ar

Hur används ordet örfil?

Hon svarade med ett dela ut en örfil med vänster hand.
En tjänsteman från kommunen fick en örfil under auktionen och två personer greps av polisen.
Däremot har jag lätt att bli stressad och när jag blir stressad ger jag ibland mina barn en örfil eller drar dem i örat.
Han gav mig en örfil och sa till mig att lägga mig på mage.
Vilanova svarade med en örfil och stängs av i en match.

Historik för örfil

örfil, 1623: öhrfijler plural, 1626: ohr-, förr o. ännu i dialekt (t. ex. Bohuslän) även öre-, ävensom -fill 1666, -fillar 1794, (ä.) skå. örnfil-, ombildning (knappast dock med Noreen V. språk 3: 234 med mellanformen *örfigel, efter likbetyda n de nyhögtyska dachtel o. holländska wafel) av ett ord motsvarande äldre nysvenska öhrfigen Växiö 1674, danska ørefigen; från nyhögtyska: medellågtyska ôrvîge = sen medelhögtyska (nyhögtyska ohrfeige), egentligen: öronfikon, alltså ett skämtsamt bildligt uttryck av samma slag som äldre nysvenska smällfikon, svenska dialekt smällfiken i samma betydelse, eller nyhögtyska o. nyhögtyska dialekt dachtel, örfil, egentligen: dadel, maulschelle, ursprungligen ett bakverk, maulbirne (päron), kirsche (körsbär), pflaume (plommon) (kopfnuss i samma betydelse hör möjligen däremot ytterst till urgermanska *hn(e)uð-, slå, stöta, varom se nita, nudda, nåda), äldre nysvenska smörgås, örfil (se smörgås), danska vaffel, örfil, egentligen: våffla, danska huske- o. sandsekage, örfil, svenska dialekt kinnfisk, örfil, svenska munfisk; jämför franska marron, slag med knuten näve, egentl.; kastanj (från uttryck ss. donner des marrons, giva kastanjer, dvs. bulor, alltså ej fullt jämförligt med de förra fallen); se för övrigt under fikon, fisk o. koka. Mera utfört uppträder det bildliga uttrycket i äldre nysvenska uppäta en örfil t. ex. Brasck 1648, fe(e)ta örfilar t. ex. 1649; jämför äldre nyhögtyska eine maulschelle (dvs. munfisk) auffressen Chr. Weise med flera Otänkbart är dock ej, att ordets ursprungliga form föreligger i holländska oorveg, till feja. Jämför orre 2. — Härtill verbet örfila, Rudbeck 1702 och så vidare — I äldre nysvenska även: öredrag; i vissa nysvenska dialekt örtass. — Ett gammalt nordiska ord för 'örfil' är äldre nysvenska kin(d)häst, fornsvenska kindhæster = fornisländska o. fornnorska kinnhestr. En annan beteckning är kindpust, vartill det bland annat i gamla bibelövers, vanliga kindpusta, örfila; i gotiska bibeln i stället kaupatjan, enligt Bugge från armen., enligt Kluge av ett kaupat- (= urgermanska *haufaþ-, motsvarande huvud), med förgerm. konsonantism lånat från ett icke urgermanska folk.