ökt

Historik för ökt

ökt, dialektord, viss arbetstid, t. ex. kl. 8—12 f. m., så lång tid eller så mycket som plöjes eller köres utan att vila, arbetsstund (mellan måltidstimmarna), mellanmål = fornisländska o. fornnorska eykt f., norska øykt i likn. betydelse, jämför danska dialekt øttønder, mellanmål (av ökt o. undarn, se d. o.), av urgermanska *jaukiþō, till stammen i ök eller ett därmed sammanhängande verb *jaukian (= fornisländska o. fornnorska *eykja), egentligen: påselning eller förspänning, sedan om tiden eller arbetet mellan två dylika handlingar (så Lidén muntl. 1880-t., jämför Falk-Torp under øgt). Alltså av samma slag som t. ex. sanskrit sam-gavá, förmiddag, egentligen: tid då korna drivas samman, eller forngrekiska bou-lytón-de (Odyss. IX, 58: ’men när det led mot den tid, då man oxarna löser från oket’), och så vidare Se för övrigt ok. — Ett annat, med tvekan framställt, icke antagligt förslag se Noreen Ark. 6: 314.